Aardvark och den kollektiva intelligensen – en utvärdering


Jag har nu sedan några veckor testat Aardvark, den lilla fillemojjen som man lägger till i sin chatlista och kan antingen ställa frågor till eller svara på frågor ifrån. Några reflektioner över hur det gått såhär långt:

1) Frågorna kan vara ganska varierade. Jag har svarat på frågor om var zombies kommer ifrån, en del om Google och en del frågor om skräcklitteratur i övrigt. De frågor jag får om juridik är nästan alltid oroväckande, som den som kom i morse:


Uh…”pass”? Hur som helst är frågorna roliga avbrott i vardagen och de kommer inte för ofta, men när jag lämnar dem obesvarade är det med litet dåligt samvete. Det är intressant hur Aardvark utnyttjar chattens inbyggda personliga tilltal för att öka svarsfrekvenserna – deras egen statistik antyder att det är en väldigt hög svarsfrekvens. Både Aardvarkbotens personliga tilltal (”det är den första gången XX ställer en fråga, så du har en chans att bidra”) och chatformatets 1:1-struktur hjälper till att skapa en känsla av förpliktelse.

2) Jag ställer nästan aldrig frågor själv. Skälet, när jag funderar på det är nog att träffsäkerheten på de frågor jag får är sådär. Kombinationen av den dåliga upplevda träffsäkerheten och det sociala trycket att svara närmast garanterar att risken att svaret är dåligt ökar. Här finns en viktig lektion: kollektiv, eller kollaborativ, intelligens fungerar när var och en gör det han eller hon kan bäst. Om vi introducerar andra möjliga selektionstryck än egen kompetens (socialt tryck) minskar snabbt kvaliteten på intelligensens arbete. Här finns nästan en sorts regel för att organisera kollaborativa intelligenta nätverk: kvaliteten på resultatet står i direkt proportion till relevansen i de incitament för att delta som konstrueras. Den som vill bygga bra crowdsourcing måste alltså vara en demon på att konstruera incitamentsystem som maximerar deltagandet från rätt medlemmar i intelligensen.

3) Kollaborativ intelligens kräver skalfördelar, eller växer med skalan på nätverket som genererar svaret. Aardvark saknar en funktion som jag skulle uppskatta – jag skall tipsa dem om detta. Och det är en gissningsfunktion. Jag skulle vilja kunna ställa frågor av typen: ”Hur många skor finns det i världen” och sedan få aggregatet av alla Aardvarks användares gissningar. I stället för en uppmaning att svara på en fråga skulle jag vilja kunna gissa en siffra. Den som sedan efterfrågar gissningen skulle få två svar: den aggregerade siffran, och antalet som gissat. Som det är nu finns väldigt litet skalfördelar inbyggda i Aardvark, men det går ju att hantera. Mitt exempel är trivialt: det kommer från Surowieckis bok om Wise Crowds, och de olika mässbesökarna som skulle gissa vikten på en tjur (tror jag det var) – summan av gissningarna blev överraskande korrekt.

Summa summarum: vi är något spännande på spåren här, men ännu inte riktigt framme.

Handelspolitiska avlatsbrev för upphovsrättsintrång – affärsidé?

Forskaren och författaren Tim Wu sade vid OECDs toppmöte om Internet i Seoul att vi inte skulle bli överraskade om det vi i dag tänker på som IT-politik kommer att bli handelspolitik. TRIPS, ACTA och andra förkortningar tar över upphovsrättsfrågorna, och kanske tar kampen mot icke-tariffära handelshinder över kampen mot censur.

Vad ingen väntat sig var att WTO också skulle kunna använda just upphovsrätten, eller upphävandet av den, som sanktion. Ändå är det precis det som tycks ha hänt i fallet Antigua. LA-Times berättar att när USA vägrade efterkomma ett beslut från WTO om att tillåta spelsajter i Antigua att nå kunder i USA så beslöt WTO att Antigua kan ignorera sina skyldigheter att värna amerikanska upphovsrättsintressen upp till ett belopp om 21 miljoner USD.

Uh, va? Ja. Just det. Ett upphovsrättsavlatsbrev för ekonomisk skada (får vi anta, det skulle kunna vara vinst också) som företag baserade på Antigua orsakar den amerikanska upphovsrättsindustrin. Vips! dök förstås en entreprenör upp och erbjöd nedladdning utan gräns för 10 dollar i månaden på siten Zookz.com (som i skrivande ögonblick tycks ligga nere) – med just argumentet att skadan aldrig kommer att nå till den rätt betydande summa det rör sig om i undantaget.

Det finns en mängd invändningar att göra här: naturligtvis måste diskuteras hur ett företag skall kunna självt besluta sig för att utnyttja ett WTO-beslut och förmodligen krävs det att regeringen formaliserar detta på något sätt: man skulle kunna auktionera ut rätten att piratkopiera litet som man auktionerar ut spektrum, kanske. Det är en, eh, annorlunda idé.

Intressant nog är det lätt att tänka sig framtidens handelskrig: EU, medlemsstater och andra skulle kunna söka för just den här typen av undantag för att skapa utrymme för nya affärsmodeller och begära kompensation i form av upphovsrättsundantag för alla möjliga inbillade och verkliga oförrätter. Samma rättspolitiska drag som skapat det mystiska ACTA verkar alltså ha skapat ett annat nytt instrument: upphovsrättsundantaget som enskilda länder kan ansöka om som kompensation i de fall USA inte följer WTO-beslut.

Det moraliska valet blir också intressant: vad kommer USA att göra? Kommer man att tillåta spel, eller tillåta piratkopiering? Vad är värst? Rent rättsligt är svaret förmodligen trivialt: ett enskilt bolag kan inte försvara ett upphovsrättsintrång med hänvisning till ett WTO-beslut som gäller nationen. Men om nationen formaliserar beslutet och säljer upphovsrättsundantagsrätter (litet som utsläppsrätter?) skulle resultatet bli mycket mer intressant. Länder med stora handelspolitiska tvister med USA skulle på detta sätt kunna skapa en blomstrande Internetmarknad som kompensation för upplevda missförhållanden.

Ytterst illustrerar ju detta en annan sak, förstås. Att handelsrätten är ett märkligt nätverk av regler att hantera upphovsrätten i – och att vi förmodligen bör försöka reda ut den institutionella ordning som upphovsrätten för närvarande lever i för att få överblick och insikt i hur reformförutsättningarna för en ny, legitim upphovsrätt skulle kunna se ut.

Och att entreprenörskapet ser möjligheter i allt. Även WTO-beslut.