månadsarkiv: juni 2015

Om lärandets hastighet, komplexitet, anpassning och utveckling

Hade en intressant twitterdiskussion idag, där frågan om lärandets hastighet dök upp. Först antog jag naivt att vi lär oss mycket snabbare i dag än någonsin tidigare, eftersom det finns mer data och information, och därför måste kunskapen också öka i rasande takt. Men sedan slog mig något intressant – när vi bestämmer lärandets takt måste vi ju fundera kring vad det är vi lär oss — vad är egentligen lärdom? Ett möjligt perspektiv är att jämställa lärandet med förmågan att allt bättre anpassa sig till sin miljö. Ur ett darwinistiskt perspektiv skulle lärandet helt enkelt vara förmågan att möta de utmaningar och använda de möjligheter som en viss given miljö ger allt bättre. Lärandet blir då inte absolut, utan relativt, och frågan om hur snabbt vi lär oss måste då ställas i relation till den miljö vi lär oss i och hur den förändras. Vi skulle då kunna ställa upp följande fråga:

(I) Tänk om vårt lärande ständigt producerar både en anpassning till och en djupare komplexitet i den miljö som vi befinner oss i – är det då uppenbart att vi lär oss snabbare i dag än för tusen år sedan då lärandet inte ökade komplexiteten (mätt på något sätt) på samma sätt som det gör det i dag?

Och följdfrågan:

(II) Kan en organism överleva länge under förhållandet där lärandet producerar kraftigt komplexitetsökande externaliteter som innebär att anpassning till miljön ständigt blir allt svårare, och kräver mer lärande?

Och:

(III)  Finns det en punkt där lärandet alltid avsätter sådana komplexitetsexternaliteter – tekniska framsteg – att lärandets takt blir negativ?

Löst formulerade frågor, men kärnan i resonemanget är förhoppningsvis klar. Det finns förstås möjligheter att också fundera kring om lärande måste leda till komplexitet, eller om det är vår tids tendens att omsätta lärande i teknik som är problemet – och om det är möjligt att tänka sig ett samhälle som inte genomför denna översättning. (Här en Heideggersk parentes: Heidegger menade ju att tekniken avtäcker och därmed möjliggör lärandet – så kanske är relationen den omvända?).

Värt att återkomma till, senare.

Om städer i Axess magasin

Jag fick förmånen att skriva om städer i det senaste numret av Axess. En del av resonemanget bygger några tankar kring ett intressant citat av Lewis Mumford om urbaniseringen och staden, och varför det förra inte automatiskt leder till det senare:

The city is an historic entity, an entity that arose originally, on my interpretation, through the coalescence and fusion of certain archetypal political and religious institutions (the palace and the temple) which at an early date found expression in a characteristic nuclear form that is still dimly visible.

Urbanization, on the other hand, is merely the process of creating close human settlements, buildings and roads – any kind of building, any kind of road – in an environment that thereby becomes increasingly unsuited to the pursuit of rural occupations like hunting, fishing, farming, gardening. […] Urbanization could go on coagulating indefinitely, as the sociologist, Jean Gottman, expects it to go on, without once creating a city […] To apply the term city to such an unstructured mass is to increase the deplorable mental confusion we are now in.

 

Några texter: en bokrecension i ScriptED, krönika i CS —

Det blir en del skrivet på flygplatser och hotell — och det är väl för väl det. Att skriva är att tänka och ibland känns det nästan som om det inte hinns med. Här två texter som publicerats de gångna veckorna.

1) Om Shivasystem i Computer Sweden. Tanken här är att applicera legacysystemstanken på bredare sociala system och visa hur det ställer oss inför nya utmaningar.

2) En bokrecension i ScriptED om hur neurovetenskapen och juridiken egentligen hänger samman, och vilka gränserna är generellt för att applicera vetenskapliga insikter i rättsligt resonerande.

Det blir mer, snart, hoppas jag.

Turing och tänkandet

Snubblade på detta citat i Turing’s Cathedral (s 262):

…the genetical or evolutionary search by which a combination of genes is looked for, the criterion being survival value. The remarkable success of this search confirms to some extent the idea that intellectual activity consists mainly of various kinds of search.

En minst sagt tankeväckande observation, med en hel del intressanta konsekvenser. Jag tror det finns en nära koppling mellan förmågan till sådana sökningar, frågor och intelligens som är värd att studera närmare.