Att läsa Hertzberg om hur von Wright läste Wittgenstein

I essän “Att förstå en filosof i förhållande till hans tid - von Wright läser Wittgenstein” (i den fina boken Tankens utåtvändhet: Georg Henrik von Wright som intellektuell (red. Johan Strang och Thomas Wallgren)) utvecklar Lars Hertzberg en mängd intressanta teman som alla cirklar kring frågan om hur vi läser en filosofs liv i förhållande… Fortsätt läsa Att läsa Hertzberg om hur von Wright läste Wittgenstein

10 torsdagsmisstankar om digitaliseringen

1 Digitaliseringen kan skildras brett eller smalare. I den smalare versionen är det möjligt att se den som frågan om hur man angriper och löser upp den s.k. Solowparadoxen. Solowparadoxens kärna är nog att vi ser investeringar i teknik överallt i vår ekonomiska analys, utom i produktivitetstillväxten. Tekniken tycks inte leda till produktivitetsökningar och om… Fortsätt läsa 10 torsdagsmisstankar om digitaliseringen

Vetenskapsteori I: Cybernetik, Semiotik, Memetik — småvetenskapers uppgång och fall

Under åtminstone 1900-talet har man kunnat observera hur ambitionen att vara tvärvetenskaplig gett upphov till olika småvetenskaper eller tvärvetenskaper som liksom går i mode och sedan försvinner. Det är ett fascinerande fenomen. Norbert Wieners cybernetik, semiotiken (Peirce och Saussure över i Barthes, Eco et al) och nu senast memetiken är alla exempel på detta. Se på… Fortsätt läsa Vetenskapsteori I: Cybernetik, Semiotik, Memetik — småvetenskapers uppgång och fall

Medvetandefilosofi I: Dr Robert Ford som en inkarnation av D C Dennett

Avslutade nyss Westworlds första säsong. Så - spoileralert om ni inte sett den. Det finns ett stycke i den som fångar en högst levande debatt i dagens medvetandefilosofi fint - Dr Ford intar en position som liknar D C Dennetts så mycket att det är anmärkningsvärt: Det finns inget medvetande. Vi lever i samma narrative… Fortsätt läsa Medvetandefilosofi I: Dr Robert Ford som en inkarnation av D C Dennett

Problem I: En marginalanteckning om politiska problem

När vi studerar politiska problem är det viktigt att ha en uppfattning om vilken sorts problem de är. Det finns en mängd olika sorters problem, som filosofiska, rättsliga m.m. och de har alla olika form. Låt oss undersöka en gissning: i) Politiska problem har ytterst formen "Hur kan vi leva tillsammans?" Detta betyder att dessa… Fortsätt läsa Problem I: En marginalanteckning om politiska problem

Medlem i regeringens digitaliseringsråd

  En yrkesrelaterad post för omväxlings skull. Digitaliseringsminister Peter Eriksson tillkännagav i dag bildandet av sitt digitaliseringsråd och ett finansierat kansli som skall arbeta med digitaliseringsstrategin för Sverige (inte minst viktigt). Jag är en av medlemmarna. Se mer här. Jag ser fram emot att se vad vi kan göra i Sverige och hoppas kunna bidra… Fortsätt läsa Medlem i regeringens digitaliseringsråd

Reseanteckningar I: Madrid och politiska ordningar

Det politiska fältet låter sig ordnas på en mängd olika sätt. De vanligaste ordningarna inkluderar den s.k. höger-vänsterskalan som så ofta dödförklarats att själva dödförklaringen förvandlats till en klichéartad gest. Idag är andra ordningar som pessimism-optimism, nationalism-internationalism och långsiktighet-kortsiktighet rikare och mer analytiskt intressanta för den som försöker förstå det politiska landskapet. Under dessa finns… Fortsätt läsa Reseanteckningar I: Madrid och politiska ordningar

Om lärandets hastighet, komplexitet, anpassning och utveckling

Hade en intressant twitterdiskussion idag, där frågan om lärandets hastighet dök upp. Först antog jag naivt att vi lär oss mycket snabbare i dag än någonsin tidigare, eftersom det finns mer data och information, och därför måste kunskapen också öka i rasande takt. Men sedan slog mig något intressant - när vi bestämmer lärandets takt… Fortsätt läsa Om lärandets hastighet, komplexitet, anpassning och utveckling

Några texter: en bokrecension i ScriptED, krönika i CS —

Det blir en del skrivet på flygplatser och hotell -- och det är väl för väl det. Att skriva är att tänka och ibland känns det nästan som om det inte hinns med. Här två texter som publicerats de gångna veckorna. 1) Om Shivasystem i Computer Sweden. Tanken här är att applicera legacysystemstanken på bredare… Fortsätt läsa Några texter: en bokrecension i ScriptED, krönika i CS —

Turing och tänkandet

Snubblade på detta citat i Turing's Cathedral (s 262): ...the genetical or evolutionary search by which a combination of genes is looked for, the criterion being survival value. The remarkable success of this search confirms to some extent the idea that intellectual activity consists mainly of various kinds of search. En minst sagt tankeväckande observation,… Fortsätt läsa Turing och tänkandet

Om tekniken, arbetet och framtiden

I dag hade jag förmånen att samtala med Anders Sandberg om människan, tekniken, jobben och framtiden under ett frukostseminarium som Google anordnade (Google Sessions). Som alltid är Anders väldigt inspirerande, och jag lärde mig en hel del intressant under samtalet. Några insikter: Anders frågade om fiskmåsarna på Sergels torg har ett jobb eller inte. Anledningen… Fortsätt läsa Om tekniken, arbetet och framtiden

I SvD i dag om yttrandefrihetens villkor

Skriver i dag i SvD om yttrandefriheten och skillnaden mellan att yttra något och att mena det. Ett av villkoren för att yttrandefriheten skall fungera är ju att det skall gå att pröva åsikter, utveckla dem och sedan antingen omfamna dem eller förkasta dem. Det är ju tillsynes trivialt, så enkelt och så självklart. Ändå… Fortsätt läsa I SvD i dag om yttrandefrihetens villkor

De aristoteliska dialogerna och skuggan av försvunna böcker

Vi tror att Aristoteles skrev dialoger. Cicero menade dessutom att om Platons skrifter var silver, så var Aristoteles skrifter renaste guld. Tyvärr finns dock inga av Aristoteles dialoger kvar, och de texter som finns kvar - ett trettiotal av kanske tvåhundra - är stilistiskt svåra. Det har sagts att de påminner mer om föreläsningsanteckningar än… Fortsätt läsa De aristoteliska dialogerna och skuggan av försvunna böcker

Skuggan av Skrjabin – eller vilken färg är f-moll?

En dag sent. Igår var det hundra år sedan Aleksandr Skrjabin gick bort. Hans verk fortsätter att intressera en liten, ganska entusiastisk skara och igår kväll lyssnade jag om hans första pianosonat. Särskilt den sista satsen, begravingsmarschen, är oerhört vacker- här framförd av Ashkenazy. Skrjabins synestesi och idéer om färger och musik överlever ännu och… Fortsätt läsa Skuggan av Skrjabin – eller vilken färg är f-moll?

Om ”skärmtid” och ”hjärntid” i Computer Sweden

I min senaste krönika i Computer Sweden skriver jag om hjärntid och skärmtid. Jag skall medge att det inte alltid är en lätt diskussion att ha med barnen, men det är viktigt att fokusera på rätt saker. Papperstid. Hur låter det? Tänk om någon hävdade att vi behövde ha en debatt om hur mycket tid… Fortsätt läsa Om ”skärmtid” och ”hjärntid” i Computer Sweden

Understreckare om ”computational legal studies”

Idag publicerades en text om "computational legal studies" som jag skrivit. Efter ett litet seminarium om denna växande gren av rättsvetenskapen som jag höll på Stockholms Universitet på inbjudan av Mauro Zamboni kände jag mig uppmuntrad att skriva en text som presenterade några av huvuddragen i ämnet. Vad de nya verktygen gör är att de… Fortsätt läsa Understreckare om ”computational legal studies”