Konspirationsteorier och värdet av långa berättelser

I The Atlantic publicerades nyligen en utmärkt artikel om konspirationsteorier. Den går igenom de olika motiv som driver oss att tro på konspirationer, och skissar också konturerna av hur vi till sist inser att konspirationerna inte kan vara sanna. Det slår mig när jag läser den att man kan använda en ganska enkel mental modell… Fortsätt läsa Konspirationsteorier och värdet av långa berättelser

Till larmens filosofi

Att konstruera ett brandlarm är överraskande svårt. De första brandlarmen - konstruerade 1852 av William F Channing och Moses Farmer var helt enkelt telegrafiska anordningar som en människa behövde aktivera - själva upptäckten av branden automatiserades relativt långt senare och 1930 fann den schweiziske fysikern Walter Jaeger att den giftgasdetektor han misslyckats med att bygga… Fortsätt läsa Till larmens filosofi

Mutation och horisontell riskblindhet (Mikroinsikter III)

I den här artikeln i SvD finns mycket att lära. I första hand är det en artikel om vikten av att se virus som anpassade till sin omgivning - de evolverar för att överleva inte för att ta död på oss. Virus som är för dödliga är samtidigt kontraproduktiva, eftersom de inte kan spridas --… Fortsätt läsa Mutation och horisontell riskblindhet (Mikroinsikter III)

Katedraler och skyskrapor – om väntandet som strategi

Martin Rees, astronom och tänkare extraordinaire, noterade nyligen i en podcast att vi inte längre bygger katedraler. Varför gör vi inte det? Det finns en mängd möjliga, men ganska lata, förklaringar. Vi skulle kunna säga att vi tittar på TV istället och underhåller oss till döds, eller att vi helt enkelt inte längre förmår att… Fortsätt läsa Katedraler och skyskrapor – om väntandet som strategi

Om att ha tur och att ha rätt – väder och pandemier

Anna och Erika singlar slant. Anna får välja om hon satsar på krona eller klave. Hennes vänner samlas runt henne och säger alla att hon borde satsa på krona, eftersom det känns troligare, eftersom modeller av myntet visar att de senaste gångerna har det varit klave - tre gånger i rad! - och det finns… Fortsätt läsa Om att ha tur och att ha rätt – väder och pandemier

Asynkrona ekonomier och samtidighetens värden

Världen kommer inte att bli som förr. Den kommer inte heller att inte bli som förr som förr. Vägen från dagens asynkrona värld där länder, städer och ekonomier kopplats loss från varandra till en ny synkronicitet kommer att bli komplex och vindlande. Synkronicitet är en underskattad egenskap i världen. Vår samtidighet är nyckeln till fungerande… Fortsätt läsa Asynkrona ekonomier och samtidighetens värden

Vad dog vi av? Om patogeniska nätverk och pandemier (Mikroinsikter II)

Kasualitet är svårt. Kausalitet i komplexa adaptiva system är jättesvårt. Kausalitet i biologiska komplexa adaptiva system är nästan omöjligt. Ändå pekar vi med rak hand ut en patogen som dödsorsaken i den pandemi som nu rasar. Vi säger att X dog av Covid-19. Vad betyder det egentligen, och vad kan filosofin lära oss här? Filosofin… Fortsätt läsa Vad dog vi av? Om patogeniska nätverk och pandemier (Mikroinsikter II)

”Hör ni mig nu?” – politik över videokonferens (Mikroinsikter I)

Det finns mängder av mikroinsikter om världen att upptäcka i pandemins fotspår som säger mycket om hur världen fungerar Allt fler politiska förhandlingar och internationella diskussioner sker över telefon eller videokonferens. Hur förändrar det maktbalansen i världen? När du är statsminister för en mindre nation, och Macron kommer fram och lägger armen om dig -… Fortsätt läsa ”Hör ni mig nu?” – politik över videokonferens (Mikroinsikter I)

Förutsättningar för att radikalt öka förordningsmakten

Så går det med goda förutsättningar. Jag tänkte skriva om annat, men sedan sker vad som måste anses vara en av de mest uppseendeväckande sakerna under pandemin på fredagskvällen... Olika medier rapporterar nu om att regeringen med stor hast vill driva igenom förändringar i maktfördelningen i Sverige. Skälet är den pågående krisen. Regeringen menar enligt… Fortsätt läsa Förutsättningar för att radikalt öka förordningsmakten

Vad vi ser när samhället går sönder

En personlig reflektion, som en sorts avslutning på det jag skrivit om pandemin hitintills. Jag känner ett starkt behov att söka mig annat att skriva om ett tag. I kriser kan vi se tydligare, och i den klarsynen kan vi med lätthet skönja misstag och missuppfattningar. Det gör förstås att frestelsen att förklara vems fel… Fortsätt läsa Vad vi ser när samhället går sönder

Vi måste tala om linjen

Under krisen är vi förstås fullt upptagna med att försöka se till att vår existerande sjukvårdskapacitet inte överskrids. Det är ett rimligt fokus, och det finns skäl att innerligt hoppas att vi lyckas med detta (det är ett av måtten på framgång när vi utvärderar detta i framtiden). Den modell som kommit att bli nästan… Fortsätt läsa Vi måste tala om linjen

Att bekämpa osäkerhet med osäkerhet

Hur hanterar man radikal osäkerhet av det slag som vi nu står inför i pandemin? Kan man föreslå några regler överhuvudtaget? Går det att jämföra olika osäkerheter på något sätt? En enkel tumregel skulle kunna vara att ingen åtgärd man vidtar för att möta osäkerheten får skapa mer eller värre osäkerhet än den man försöker… Fortsätt läsa Att bekämpa osäkerhet med osäkerhet

Agamben, Klein – signaler om hur pandemin ideologiseras

Ideologiseringen av pandemin är oundviklig, och redan nu är det intressant att studera hur den sker. Filosofen Giorgio Agamben, som länge hävdat att undantagstillståndet är ett sätt att fördela makt, har hamnat i rejält blåsväder för att hävda att hela Coronakrisen är ett tecken på att samhällen i dag är oförmögna att existera utanför undantagstillståndet.… Fortsätt läsa Agamben, Klein – signaler om hur pandemin ideologiseras

I husarrestens tid – från epidemiologi till epistemologi

Medborgarna i Storbritannien och Frankrike sitter nu i husarrest. De sitter inte i karantän — karantän är en begränsad rörelsefrihet för den som misstänks vara sjuk — utan i snabbt beslutad, statligt påbjuden husarrest. Karantän - 40 dagars väntan om man kom från ett smittodrabbat områden - var en logisk åtgärd, men historiskt har den… Fortsätt läsa I husarrestens tid – från epidemiologi till epistemologi

En osynlig fiende och en osynlig union

"Var tog Europa vägen?" undrade en kollega nyligen, och det är inte utan att det är en intressant fråga. Gränser stängdes, pandemin - ett globalt fenomen - möttes med uteslutande nationella svar och den vacklande ekonomin med nationella insatser. Europeiska Unionens svar på den osynliga fienden bestod i att Unionen själv blev svår att skönja.… Fortsätt läsa En osynlig fiende och en osynlig union

Pandemi och ideologi

Pandemier ger inte bara upphov till konspirationsteorier, utan också till ideologiska utläggningar av hur pandemin bör läsas. Om konspirationsteorierna kommer att flytta tillbaka in i den memetiska internetforumreservoaren efter pandemin, så kommer de ideologiska förskjutningarna att spela större roll och påverka det politiska samtalet under längre tid. För framtidsstudier blir det därmed viktigt att försöka… Fortsätt läsa Pandemi och ideologi

Når man slutet på en pandemi?

Debatten mellan Hessius och epidemiologerna, samt de återkommande presskonferenserna med Boris Johnson, har gjort klart att det finns en växande efterfrågan på pandemins slut. Här finns en intressant epistemologisk spänning: når vi slutet på pandemin eller måste detta slut konstrueras politiskt? Jag är nog rätt säker på att det måste konstrueras. Det kommer att bli… Fortsätt läsa Når man slutet på en pandemi?

Om att fatta politiska beslut på vetenskaplig grund

Hur fattar man beslut vid en pandemi som den vi nu genomgår? Det finns flera olika modeller, och mycket av den offentliga debatt som nu rasar om detta handlar egentligen om vilken beslutsmodell som är den rätta. Ur ett rent beslutsteoretiskt perspektiv är det intressant att gå igenom de olika modellerna och försöka förstå dem… Fortsätt läsa Om att fatta politiska beslut på vetenskaplig grund

Från risksamhällen till osäkerhetssamhällen

Ulrich Beck och Anthony Giddens har båda skrivit om risksamhällen och hur vi organiserar våra samhällen för att hantera och förebygga risk. Vi försöker kvantifiera risker så väl vi kan, med olika studier brett uppslagna ("Chips ger cancer!") och principer för hur vi hanterar risk -- som den vetenskapsteoretiskt besvärliga försiktighetsprincipen. Ett av de mer… Fortsätt läsa Från risksamhällen till osäkerhetssamhällen

Om att gömma information i andra världar

Reporters Without Borders har konstruerat ett väldigt bibliotek med censurerade artiklar i Minecraft, och det kan vara en av de mest spännande utvecklingslinjerna i diskussionen om informationsfrihet som vi sett hitintills. Spelare kan nu hitta informationen i biblioteket och flera olika leverantörer har lovat att försöka se till att biblioteket inte förstörs. Det här är… Fortsätt läsa Om att gömma information i andra världar