Kategoriarkiv: Städer

Brottslighet som komplext system i städer

14576812059_1a23f64f79_z

Är det mer sannolikt att du utsätts för brott i en stad än på landet? Svaret tycks vara ja, och förklaringen är enkel: även brottslingar kan dra nytta av det faktum att en stad erbjuder flera samarbetsmöjligheter och fler potentiella samarbetspartners.

Städers innovationskraft diskriminerar när det gäller syftet med innovationen, och även brott kan beskrivas som en entreprenöriell verksamhet. Det är i sig inte särskilt uppseendeväckande, men en observation i studien förtjänar att lyftas fram: brottsligheten ökar snabbare än stadens storlek ökar. Det betyder att när en stad växer till dubbla storleken, så mer än dubblas brottsligheten.

Det gäller också, påpekar författarna, antalet patent och företagandet och konstnärlig verksamhet — alla sociala verksamheter ökar snabbare med en ökande stadsstorlek – de är superlinjära. Även tidigare studier har visat detta, med en intressant modifikation: för de riktigt stora städerna blir resultaten sublinjära för våldsbrott och egendomsbrott. Om du vill bo i en stad, men bo i en relativt sett säkrare stad, så blir rådet alltså att flytta till en riktigt stor stad – topp 10 verkar duga i USA.

Som de flesta också vet handlar det inte bara om en skillnad mellan stad och land, utan också om var i staden man bor. Brottsligheten är inte jämnt fördelad över staden, utan koncentrerad till vissa områden – och olika sorters brottslighet är olika koncentrerad. En studie visade att stöldbrott är mer koncentrerade till vissa områden än rån, och att rån i sin tur är mer koncentrerade till platser i en stad än inbrott.

Några hypoteser för framtidsstudier:

  • Det tycks vara säkert att förutsäga att till en viss gräns kommer brottsligheten i en stad att öka snabbare än stadens storlek ökar — det betyder i sin tur att städer som växer kommer att ha ett större problem med brottslighet – tills dess att de blir riktigt, riktigt stora.
  • Urbaniseringen kommer att öka innovationstakten – även i brottsligheten.
  • Varje typ av brottslighet uppvisar någon sorts geografisk koncentration – områden som i dag är utsatta kommer, när en stad växer, att bli mer utsatta och svårare att få ordning på.
  • Ordningsmakten är inte organiserad på samma sätt som brottsligheten – där ordningsmakten är strukturerad som ett hierarkiskt system är brottsligheten ett komplext adaptivt system. Hierarkiska systems effektivitet ökar sublinjärt med stadens storlek. Den kanske mest intressanta frågan blir då om säkerheten i en stad kan organiseras som ett socialt komplext nätverk, och därmed också öka superlinjärt med stadens storlek? Utan att det urartar till medborgargarden? (Detta sker spontant idag med nattvandrande nätverk och andra liknande initiativ — skall de uppmuntras eller ej?)

Hur städer minns jordbävningar

I en intressant artikel visar CEPR att vi såg en relativ förändring av städers storlek – i jordbävningsdrabbade områden – efter den jordbävning som drabbade San Francisco 1906:

In a recent paper (Ager et al. 2019), we exploit newly collected data on population sizes of 412 cities and towns located in the American West, for every decade from 1890-1970, to show that the 1906 San Francisco Earthquake left a permanent mark on relative city sizes. This finding supports the notion that ‘economies of scale’ have been a prominent force in shaping the distribution of economic activity in the region. We provide evidence suggesting that this long-lasting effect is largely a result of individuals’ high geographical mobility at that time: less earthquake-affected areas became more attractive migration destinations in the immediate aftermath of the earthquake.

Forskarna har tittat på olika städer på västkusten och jämfört hur de utvecklats i storlek. Fram till 1900 växte de alla ganska jämnt, men efter 1906 ser man en tydlig effekt: de städer som drabbades hårdare av jordbävningen växte långsammare än de som undkommit den – och, det mest fascinerande, denna trend fortsatte ända in på 1970-talet. Minnet av jordbävningen formade alltså städernas utveckling under mycket lång tid — städer minns:

The results shown in Figure 2 reveal that cities with different earthquake intensities experienced similar population growth from 1890 to 1900, supporting the so-called parallel trend assumption, while after the disaster had taken place, more affected cities experienced less population growth, relative to less or non-affected cities. These empirical patterns indicate that the effect of the earthquake, in terms of relative city sizes, is still measurable in the second half of the 20th century. For example, a one standard deviation higher earthquake intensity is associated with a reduction in population size of 30% in 1970, corresponding to a decrease in the annual population growth rate of 0.7 percentage points.

Det skulle vara intressant att se hur länge de minns, och om man kan identifiera mönster i relativ tillväxt som kanske till och med skulle kunna låta oss upptäcka olika katastrofer längre tillbaka i tiden. Det skulle också vara intressant att se hur städer minns idag. Om en ny jordbävning inträffade i dag (gud förbjude!) – hur skulle Bay Area minnas den om 100 år?