Fick skriva en kommentar i senaste Axess om debatten om artificiell intelligens. I den föreslår jag att vi fastnar i språket i debatten – begreppen intelligens och medvetande är så tätt förbundna att vi inte kan hjälpa att spegla oss i tekniken och oroa oss över vad som händer med oss om grammatiken för de begreppen utvidgas till att också omfatta maskiner. Lösningen kanske är – även om det är en enkel genväg – att introducera ett helt nytt begrepp — soficitet – och definiera det som just det både maskiner och människor gör när de löser vissa typer av problem, och jämföra de två i ett språkspel som inte redan är överlastat av djupa betydelser? Tertium datur.