Anteckningarna

ord är dåd

Det har, med tiden, blivit uppenbart för mig att det finns ett antal olika sorters dagar och att jag inte kan räkna med att ha ett jämnt flöde av en viss sorts dagar någon längre tid. Den kategorisering som allt mer ter sig rimlig är som följer:

  • Skrivdagar. Jag kan lätt få 5000-10000 ord skrivna på en dag om jag har en riktigt bra skrivdag. Det är nästan kusligt hur mycket jag älskar dessa dagar — och gillar mig själv efter det att jag haft en. De är svåra att räkna, men jag skulle gissa att jag har runt 1/20 eftersom resor nästan helt omöjliggör dem.
  • Resdagar. Man kan få en del gjort, men det är säkrast att koncentrera sig på saker som tar mindre än 5 minuter per sak. Det betyder att en hel del mindre att göra punkter kan klaras av, men att inget större kan lösas. Resor funkar helt olika för olika människor har jag förstått. En kollega sade att han endast kan tänka på flygplan, med sin laptop och ett nytt oskrivet dokument framför sig. Så är det inte för mig, fast jag skall säga att de gånger jag försökt skriva (på telefonen!) har det faktiskt fungerat överraskande bra.
  • Mötesdagar. Vissa dagar har jag 8-9 möten. Då är jag glad om jag tar mig igenom inboxen under dagen. Möten äter energi, och ofta är de inte enastående förberedda eller dokumenterade eller inriktade på beslut. Jag tror att om jag var managementkonsult så skulle jag koncentrera mig på att se till att alla möten var meningsfulla och att de följdes upp varje kvartal. En löpande lista med att göra punkter efter möten är så sällsynt – särskilt en som sedan gås igenom i början av nästa möte – att jag inte riktigt tror att de fungerar.
  • Grådagar. Dagar då inget funkar, inget händer, det är uppenbart att tankarna bara driver. På sin höjd lyckas jag få litet motion gjord dessa dagar. Inget annat fungerar. Hjärnan gör dock något, den vill bara inte berätta vad.
  • Läsdagar. När jag börjar läsa efter frukost och läser ut en eller två böcker på en dag. Antecknar, sjunker ned, blir stel i ryggen men älskar det gränslöst. Känslan när man slår ihop en grundligt läst bok är underbar.
  • Föreläsningsdagar. De suger upp energi innan man har genomfört sin presentation, efteråt kan man leva på en liten föreläsarhigh ett tag och sedan kan man, om man har tur, förvandla en sådan dag till en skrivdag. Oftast om man tar en liten tupplur emellan (tupplurar kan skifta en sorts dag till en annan!).
  • Kafédagar. Dagar då man verkligen kan jobba på kafé. Detta är ofta på hösten och ofta på ett litet kafé. Det kan vara underbara dagar, men man överskattar vad man får gjort.

Det intressanta är att dessa olika dagar kommer i skov, men inte i mönster. Ofta följer grådagar på resdagar — och jag misstänker att hjärnan processar saker då. Skrivdagar – extremt produktiva dagar – följs alltid av små efterskalv, småproduktiva dagar och sedan avbryts de alltid av mötesdagar. Nyckeln till någon sorts produktivitet är förmodligen att hitta en rytm i, eller ett mönster för, de olika sorters dagar man upplever. Det är inte helt lätt, och det är till och med svårare med resor. Resor äter energi.

Ibland tror jag att det jag vill ha mest av allt i livet är rutin.

%d bloggare gillar detta: