"Hur kan man lära sig sanningen bättre genom att tänka? Som man lär sig att se ett ansikte bättre, om man tecknar det."
Det snöade i natt, kanske 2 decimeter nysnö - inte fluffig snö, utan ganska tung snö som packade sig litet. Det är vad orten behöver nu - många av backarna har inte öppnat än, eftersom julen varit ganska sparsam med snö. Vissa säsonger är såhär - det snöar först i januari och februari - och… Fortsätt läsa Ode till en snöslunga
Den 26:e mars 2020 skrev jag en bloggpost här på Anteckningarna.org om siffror och Covid-pandemin. Min poäng med den posten var att för att ha någon sorts intellektuell hederlighet i sin kritik av en pandemi så borde man lägga fast tidigt hur man tycker att det borde gå och vad som skulle utgöra en framgångsrik… Fortsätt läsa Siffran – sista utvärderingen
Här på Unpredictable Patterns.
Efter snart 13 år på Google är det dags att gå vidare. Det känns nästan overkligt att säga det - men från och med i slutet av november kommer jag inte längre att arbeta på det företag jag sett växa från runt 10 000 personer till mer än 150 000 - där jag varit med… Fortsätt läsa På äventyr!
Sean Carrolls podcast är alltid värd att lyssna till. I ett av de senaste avsnitten intervjuar han sin namne, Sean B Carroll som är utvecklingsbiolog och evolutionsforskare om slumpens roll i evolutionen. Sean B är kanske mest känd som en av de biologer som varit med och utforskat evo-devo och de mekanismer som lägger emfas… Fortsätt läsa Vi är stjärnstoff som muterar med kvantfluktuationer
Hur påverkar sociala medier politiken? Den mer eller mindre etablerade ståndpunkten just nu skulle kunna summeras upp ungefär såhär: (i) Sociala medier ökar polariseringen, löser upp den gemensamma ram av fakta som politiken behöver och exponerar den politiska processen för olika typer av manipulation. Mot detta kan man ställa en mer positiv bild som skulle… Fortsätt läsa Sociala medier och politikens natur
I Nelson Goodmans Ways of Worldmaking (1978) finns en intressant diskussion om hur vi formar världar genom olika sorters drag. Som en sorts korollarium till det resonemanget noterar han också att kunskap inte handlar om vad som är sant, utan vad som passar in i en given världsbild. Det är en sorts koherensteoretisk syn på… Fortsätt läsa Nelson Goodman och kunskap som passform
Hur mäter man osäkerhet och vad kan man säga om hur osäker världen är, eller blir, över tid? En essä om detta i Kvartal.
November är en plats. Det slår mig tydligast när jag tar en kvällspromenad runt skärgårdsön nu, i slutet av oktober, och minns hur denna promenad kändes i juni. Det kändes inte som en annan tid - utan som en annan plats. Allhelgonahelgen närmar sig. Snart fladdrar ljusen på kyrkogårdarna och de döda flimrar till i… Fortsätt läsa Mörkertankar
Vaclav Smil är alltid läsvärd, och i den senaste boken - Numbers don't lie - försöker han också vara läsvärd (och inte bara uttömmande). Boken är fylld av korta kapitel om olika ämnen - alltifrån varför man inte skall räkna ut diesel till hur man kan se på välfärd (se på spädbarnsdödligheten). I ett avsnitt… Fortsätt läsa Det försvinnande Europa
Hade nöjet att diskutera europeisk innovation i den här videon: Lärorikt för mig, förhoppningsvis intressant för andra.
Financial Times rapporterar i dag om ett fall av återinfektion i Covid-19 som upptäckts i USA. Dessa fall är fortfarande mycket sällsynta, men det som oroar är att den 25-årige man som återinfekterades blev mycket mer sjuk vid den andra infektionen. En otäck möjlighet presenterar sig därmed: att infektion inte ger immunitet, utan något som… Fortsätt läsa Återinfektion
När vi studerar en organisation eller något annat dynamiskt fenomen, finns det en fråga som kan avslöja en hel del, men som ändå oft aglöms bort. Det är en förhållandevis enkel fråga, men den är användbar för såväl en chef som en investerare. Den frågan är: Hur lär sig den här organisationen? Anledningen till att… Fortsätt läsa Den glömda frågan
Dimma. Mistlurarnas mjuka toner avlöser varandra. Jag sitter vid frukostbordet med en kopp kaffe. Sundet ligger alldeles blankt. Det slår mig att vi väljer i vilken takt vi lever, men inte kan påverka dessa takter, rytmer. Vi har, så att säga, ett tidshabitat. Dimman lättar Vissa lever i presscykeln - en särskild dygnsrytm som börjar… Fortsätt läsa Om var i tiden vi läser
I tidskriften Science rapporterades nyligen att hundratals vetenskapliga tidskrifter försvunnit och att nästan tusen till riskerar att göra det. Det är en påminnelse om att glömskan inte försvunnit ur informationssamhället, och att vi gör klokt i att ta aktiv ställning till hur vi vill minnas - och glömma - informationen runt om oss. Typiskt nog… Fortsätt läsa När vetenskapen försvinner
Cass Sunstein har skrivit (se nedan) en intressant artikel om detta -- det korta svaret är att överraskande mycket makt ligger hos delstaterna, men bara om en lag från 1800-talet kan anses konstitutionell. Det kan bli ett ganska rejält drama. En av de teorier som snurrar runt säger att valnatten kommer att visa upp en… Fortsätt läsa Hur ser eftervalskaos i USA ut?
Pandemistudierna duggar tätt nu - ett av de papper som passerat i flödet är det som redovisas nedan, och det är intressant att studera närmare. Tesen är att pandemins mönster har sett likadant ut överallt - oaktat vilka icke-farmaceutiska åtgärder som regeringar vidtagit. Det är förstås en hårdtolkning av de data som artikeln bygger på… Fortsätt läsa Pandemiperspektiv
Man måste ha projekt, saker att göra, något att organisera sig kring. Det är det enda sättet att bli riktigt lycklig, misstänker jag. Att försöka leva livet som det flödar förbi och inte bry sig, att leva dag till dag — det blir snabbt inte bara tråkigt utan meningslöst. De gånger jag känt mig som… Fortsätt läsa Om vikten av projekt
Vandrade en tur imorse över fjället. Inte långt alls och ganska långsam takt. Det finns dock något i ensamheten som är särdeles välgörande. Inte för att den skiljer oss från något, utan för att den förenar oss med något. Det är en inkluderande känsla, en känsla av att fogas in i ett större helt. Naturen… Fortsätt läsa Fjälltur
I Paris Review kan man nu läsa en fin artikel om Fernando Pessoa, och hans författargärning. Pessoa skrev på en mängd språk och under en mängd namn, och som artikelförfattaren konstaterar så var var och en av hans fiktiva jag en poet värd att studera. Denna litterära personlighetsklyvning är en sorts exempel på hur vi… Fortsätt läsa Pessoa och skrivandet av den egna identiteten
På tur. Dricker kaffe i Falan, gallerian i centrala Falun. Det är lugnt på stan. Undrar hur gammalt galleriakonceptet är - hur det utvecklats över tiden. En snabb tur till Wikipedia avslöjar att de stammar från 1800-talet och att den fina Birger Jarls-passagen i Stockholm är en av de äldsta från slutet av 1800-talet. Gallerian… Fortsätt läsa Kaffe på tur
I en nyligen publicerad artikel diskuterar författarna hur snabbt och omfattande medborgerliga rättigheter försköts eller helt löstes upp inför pandemihotet. Det är en värdefull påminnelse om hur sköra våra institutioner faktiskt är, och hur viktigt det är att väga samman en mängd faktorer inför ett komplext hot. Kanske är det också en påminnelse om hur… Fortsätt läsa Pandemipolisstater
I Charles Larmores lilla bok om politisk filosofi finns ett intressant resonemang om "reasonable disagreements" som man skulle kunna översätta till "rimliga oenigheter". Larmore noterar att politiska problem inte är problem som handlar om sant / falskt och inte heller om rätt / fel (han argumenterar övertygande för att politisk filosofi måste vara något mer… Fortsätt läsa Om rimliga oenigheter
När vi diskuterar företags roll i ekonomin finns det ett antal återkommande troper som numer antas vara automatiskt sanna. En av dessa troper är att företag är mekanismer för att maximera aktieägares värde, och att om de lämnas utan översyn så kommer de att göra just detta — till nackdel för en mängd gemensamma värden… Fortsätt läsa Hur blir företag goda medborgare?
Vi fattar en mängd beslut varje dag - och de flesta ägnar vi inte särskilt mycket kognitivt arbete åt. De fattas av Kahnemans system 1, automatiskt och utan eftertanke - åtminstone verkar det så. Men de fattas i ett ramverk, i de berättelser om oss själva som vi upprätthåller som identitetens infrastruktur. Problemet med en… Fortsätt läsa Våra berättelser och våra beslut
Poker har seglat upp som en mer uppmärksammad modell av beslutsfattande. Dels i en ny bok av Maria Konnikova där hon beslutar sig för att bli expertspelare och dels i böcker och intervjuer med Annie Duke. Ofta kontrasteras poker mot schack, och schack döms ut som ett alltför deterministiskt spel — det rymmer helt enkelt… Fortsätt läsa Poker som beslutsmodell
New Scientist uppmärksammade nyligen i en artikel att många av de personer som verkligen brutit ny mark i läkarvetenskapen aldrig skulle ha antagits till en läkarutbildning i dag. Kanske bra om det handlar om åderlåtning, dock. Ett av de mest intressanta sätten att förändra ett samhälle på är att förändra de olika urvalsprocesser som finns… Fortsätt läsa Om vikten av urvalsprocesser
Sitter utanför kaféet och har precis läst ut Spectator’s 20:e juni-nummer. Fåglarna är inte bara tama, utan uppvisar tydliga Hitchcocktendenser. Himlen är skissad i blyerts. Regnet drar vilset mellan öarna på jakt efter något att göra. Sommaren har obemärkt mognat till högsommar och ett visst lugn har infunnit sig, ett lugn som letar sig in… Fortsätt läsa Vaxholm i regnet
Vårt läsande förblir, när vi tittar närmare på det, en mystisk förmåga. Vi kan avkoda stora teckensystem och ur dem ösa både förståelse och tankar som tänkts av andra. Det har ofta påpekats att läsandet är en sorts telepati - ett sätt att ta del i en annans tankevärld, och det ligger mycket i det… Fortsätt läsa Vem ansvarar för ditt läsande?
Hur utformar man bäst en Coronakommission? Det kan tyckas en märklig fråga — det handlar väl om att granska den svenska hanteringen av pandemin och se till att man pekar på brister och tillkortakommanden? Och har experter som kan förklara vad man kunde ha gjort annorlunda? Resultatet borde bli en rapport, ett sorts facit, som… Fortsätt läsa Vad har man en kommission till?