Kategori: Dagsnotering

Ofta organiserar vi små katastrofer för oss själva. Det är ett sätt att överleva, att bryta sig ur mönster som inte leder någonvart. Dessa nya mönster sätter sig sedan - och sedan behöver vi nya katastrofer. Så rör vi oss genom livet som över ett slagfält där känslor och andras förväntningar minerat marken. Att fatta… Fortsätt läsa Skiljelinjer →

Ibland slår det mig att det finns människor som redan har köpt en gravplats, eller vet att de kommer att bli begravda i en familjegrav. De har en slutstation - och jag kan inte hjälpa att tro att det måste påverka dem. Hela ditt liv är, bokstavligen, en resa till den där graven - till… Fortsätt läsa Grav →

De flesta av oss har nog en dominant stämning som vi tänker i. Vi resonerar i dur eller moll. I dur finner vi de stora systembyggarna, i moll de dissonanta tänkarna som river ned. Samma tankefigur kan återkomma i både dur och moll - i det första fallet som slutsats, i det andra som apori.… Fortsätt läsa Tänkandets stämningar →

Det vi letar efter när vi letar efter lycka är sammanhang. Det är ironiskt att vi i vår tid föreställer oss lyckan som ett sorts särskilt sken som lyser inom oss, när det är ett musikstycke vi bara kan framföra tillsammans. Simone Weils ensamma människa, helt unik i universum, hade inga rättigheter, men skyldigheter. Inte… Fortsätt läsa Sammanhang →

Det finns en mängd tidpunkter i livet som vi vet är meningsfulla, men ändå sällan reflekterar över. I Julian Barnes stillsamt fascinerande Elizabeth Finch noterar författaren att döden är lång, i den bemärkelsen att vi är inte helt borta förrän någon en allra sista gång tänker på oss. Efter det försvinner vi in i intigheten.… Fortsätt läsa Tidpunkter →

Skillnaden mellan att vara ensam på en skärgårdsö och att vara det i en världsstad säger något om ens grund. Öns ensamhet är, för mig, en punkt utanför tiden. Stadens ensamhet är en cirkel i tiden, en känsla av att allt det som händer runt mig hänt förut, och att det kommer att hända igen.… Fortsätt läsa Ensamheter →

Det finns i vår tid en förhoppning om att vi skall kunna använda förnuftet för att bli bättre människor. Vi hoppas tänka bättre, klarare och bli mer rationella. Det är på många sätt en beundransvärd ambition, men den står på skakig begreppslig grund. Förnuftet är, precis som levern, en produkt av evolutionen. Det utvecklades inte… Fortsätt läsa Förnuftstro →

Åska, regn. Vemodets logik handlar inte i första hand om sorg eller smärta, utan om passform. Att inte passa in i en tid eller ett ögonblick eller skeende eller avsnitt av musikstycket. I vemodet finns en längtan efter inte en plats eller en tid, utan just en passform. En känsla av att leva i rubato.… Fortsätt läsa Åska, regn, vemod →

Den kanske bästa definitionen av strategi som jag hittat är Freedmans: strategi, skriver han, handlar om att skapa makt. Det är en insiktsfull kommentar i sig - men den är också förvånansvärt central för en mer operativ diskussion: om vi vill skapa makt måste vi studera och blottlägga vilka mekanismer som makten bygger på, och… Fortsätt läsa Definitioner av strategi →

Det är en kliché, men mitt förhållande till tiden har förändrats. Det har förstås att göra med åldern, jag är över 50 och inser att även om jag kanske kan leva till 80+ så finns det inga garantier för att jag gör det, eller att jag får behålla hälsan. Så hur bör jag använda den… Fortsätt läsa Tid →

Nobelprismuseet gästar Liljevalchs med utställningen Evigt Liv, och jag fick förmånen att skriva en av texterna i utställningskatalogen - om artificiell intelligens och evigt liv. Ett smakprov: "En av de personer som aldrig fick Nobelpriset, men som kanske bidragit mest till det samhälle vi lever i nu var John von Neumann: fysiker och matematiker med… Fortsätt läsa Evigt liv – utställning och text →

Hur står det egentligen till med demokratin, och vad beror det på? Vi befinner oss i ett märkligt läge där de flesta tycks ana att allt inte är som det ska((Se exempelvis Pew Researchs intressanta studie om USA, där medborgarna litar både mindre på varandra och regeringen eller deras studie om förtroendet för staten mellan… Fortsätt läsa Den döende patienten →

Det är genom de politiska berättelserna som vi kan diagnosticera vår samtid bäst. Vad handlar de om, och hur orienterar de sig i olika dimensioner? Temana - de politiska ämnena - varierar naturligtvis, och vi tävlar ofta om att försöka förstå vilken valets avgörande fråga är. Minst lika viktigt är att försöka avgöra i vilken… Fortsätt läsa Valrörelsediagnostik →

Det snöade i natt, kanske 2 decimeter nysnö - inte fluffig snö, utan ganska tung snö som packade sig litet. Det är vad orten behöver nu - många av backarna har inte öppnat än, eftersom julen varit ganska sparsam med snö. Vissa säsonger är såhär - det snöar först i januari och februari - och… Fortsätt läsa Ode till en snöslunga →

Den 26:e mars 2020 skrev jag en bloggpost här på Anteckningarna.org om siffror och Covid-pandemin. Min poäng med den posten var att för att ha någon sorts intellektuell hederlighet i sin kritik av en pandemi så borde man lägga fast tidigt hur man tycker att det borde gå och vad som skulle utgöra en framgångsrik… Fortsätt läsa Siffran – sista utvärderingen →

Här på Unpredictable Patterns.

Efter snart 13 år på Google är det dags att gå vidare. Det känns nästan overkligt att säga det - men från och med i slutet av november kommer jag inte längre att arbeta på det företag jag sett växa från runt 10 000 personer till mer än 150 000 - där jag varit med… Fortsätt läsa På äventyr! →

Sean Carrolls podcast är alltid värd att lyssna till. I ett av de senaste avsnitten intervjuar han sin namne, Sean B Carroll som är utvecklingsbiolog och evolutionsforskare om slumpens roll i evolutionen. Sean B är kanske mest känd som en av de biologer som varit med och utforskat evo-devo och de mekanismer som lägger emfas… Fortsätt läsa Vi är stjärnstoff som muterar med kvantfluktuationer →

Hur påverkar sociala medier politiken? Den mer eller mindre etablerade ståndpunkten just nu skulle kunna summeras upp ungefär såhär: (i) Sociala medier ökar polariseringen, löser upp den gemensamma ram av fakta som politiken behöver och exponerar den politiska processen för olika typer av manipulation. Mot detta kan man ställa en mer positiv bild som skulle… Fortsätt läsa Sociala medier och politikens natur →

I Nelson Goodmans Ways of Worldmaking (1978) finns en intressant diskussion om hur vi formar världar genom olika sorters drag. Som en sorts korollarium till det resonemanget noterar han också att kunskap inte handlar om vad som är sant, utan vad som passar in i en given världsbild. Det är en sorts koherensteoretisk syn på… Fortsätt läsa Nelson Goodman och kunskap som passform →

Hur mäter man osäkerhet och vad kan man säga om hur osäker världen är, eller blir, över tid? En essä om detta i Kvartal.

November är en plats. Det slår mig tydligast när jag tar en kvällspromenad runt skärgårdsön nu, i slutet av oktober, och minns hur denna promenad kändes i juni. Det kändes inte som en annan tid - utan som en annan plats. Allhelgonahelgen närmar sig. Snart fladdrar ljusen på kyrkogårdarna och de döda flimrar till i… Fortsätt läsa Mörkertankar →

Vaclav Smil är alltid läsvärd, och i den senaste boken - Numbers don't lie - försöker han också vara läsvärd (och inte bara uttömmande). Boken är fylld av korta kapitel om olika ämnen - alltifrån varför man inte skall räkna ut diesel till hur man kan se på välfärd (se på spädbarnsdödligheten). I ett avsnitt… Fortsätt läsa Det försvinnande Europa →

Hade nöjet att diskutera europeisk innovation i den här videon: Lärorikt för mig, förhoppningsvis intressant för andra.

Financial Times rapporterar i dag om ett fall av återinfektion i Covid-19 som upptäckts i USA. Dessa fall är fortfarande mycket sällsynta, men det som oroar är att den 25-årige man som återinfekterades blev mycket mer sjuk vid den andra infektionen. En otäck möjlighet presenterar sig därmed: att infektion inte ger immunitet, utan något som… Fortsätt läsa Återinfektion →

När vi studerar en organisation eller något annat dynamiskt fenomen, finns det en fråga som kan avslöja en hel del, men som ändå oft aglöms bort. Det är en förhållandevis enkel fråga, men den är användbar för såväl en chef som en investerare. Den frågan är: Hur lär sig den här organisationen? Anledningen till att… Fortsätt läsa Den glömda frågan →

Dimma. Mistlurarnas mjuka toner avlöser varandra. Jag sitter vid frukostbordet med en kopp kaffe. Sundet ligger alldeles blankt. Det slår mig att vi väljer i vilken takt vi lever, men inte kan påverka dessa takter, rytmer. Vi har, så att säga, ett tidshabitat. Dimman lättar Vissa lever i presscykeln - en särskild dygnsrytm som börjar… Fortsätt läsa Om var i tiden vi läser →

I tidskriften Science rapporterades nyligen att hundratals vetenskapliga tidskrifter försvunnit och att nästan tusen till riskerar att göra det. Det är en påminnelse om att glömskan inte försvunnit ur informationssamhället, och att vi gör klokt i att ta aktiv ställning till hur vi vill minnas - och glömma - informationen runt om oss. Typiskt nog… Fortsätt läsa När vetenskapen försvinner →

Cass Sunstein har skrivit (se nedan) en intressant artikel om detta -- det korta svaret är att överraskande mycket makt ligger hos delstaterna, men bara om en lag från 1800-talet kan anses konstitutionell. Det kan bli ett ganska rejält drama. En av de teorier som snurrar runt säger att valnatten kommer att visa upp en… Fortsätt läsa Hur ser eftervalskaos i USA ut? →

Pandemistudierna duggar tätt nu - ett av de papper som passerat i flödet är det som redovisas nedan, och det är intressant att studera närmare. Tesen är att pandemins mönster har sett likadant ut överallt - oaktat vilka icke-farmaceutiska åtgärder som regeringar vidtagit. Det är förstås en hårdtolkning av de data som artikeln bygger på… Fortsätt läsa Pandemiperspektiv →