Denna intervju med Lorraine Daston är värd att läsas i sin helhet. Hennes arbete med kalkyler, regler och hur dessa formaliseras i samhällen är enastående intressant. Särskilt en sak framstod för mig som intressant i intervjun, och det är när hon noterar att framtidens arbetsmarknad har två olika sorters jobb:
There’s another aspect to your initial question: the analogy to the current day. The people behind the curtain in modern AI projects are of two sorts: those who are thinking about how to divide a very complicated task into the tiniest possible steps, very much in the tradition of the history of mechanical calculation; and those whose work is compensatory for algorithmic systems — Facebook moderators, for example, who monitor objectionable content missed by the algorithms meant to eliminate it automatically. It’s really important to distinguish between these two groups of people, because they are performing two very different tasks.
”Historicizing the Self-Evident: An Interview with Lorraine Daston
Jack Gross interviews Lorraine Daston” LA Review of Books, 25 januari
Denna tanke — att algoritmiseringen skapar en nisch som kompletterar den där reglerna helt klarar av att lösa problemet — är en av de kanske mest framträdande idéerna i mycket av diskussionen om framtidens arbetsmarknad. Samtidigt är det inte uppenbart att denna föreställnin om ”restjobb” har någon grund i verkligheten — många arbeten förändras så i grunden att de visserligen innehåller en del uppgifter som har att göra med regelmisslyckanden, men också innehåller andra uppgifter som adderar värde.
Samtidigt är det intressant att se diskussionen om mekaniserade regler så tydligt artikulerad och genomlyst.