Att konstruera ett brandlarm är överraskande svårt. De första brandlarmen - konstruerade 1852 av William F Channing och Moses Farmer var helt enkelt telegrafiska anordningar som en människa behövde aktivera - själva upptäckten av branden automatiserades relativt långt senare och 1930 fann den schweiziske fysikern Walter Jaeger att den giftgasdetektor han misslyckats med att bygga… Fortsätt läsa Till larmens filosofi
Kategori: Framtidsstudier
Katedraler och skyskrapor – om väntandet som strategi
Martin Rees, astronom och tänkare extraordinaire, noterade nyligen i en podcast att vi inte längre bygger katedraler. Varför gör vi inte det? Det finns en mängd möjliga, men ganska lata, förklaringar. Vi skulle kunna säga att vi tittar på TV istället och underhåller oss till döds, eller att vi helt enkelt inte längre förmår att… Fortsätt läsa Katedraler och skyskrapor – om väntandet som strategi
Om att ha tur och att ha rätt – väder och pandemier
Anna och Erika singlar slant. Anna får välja om hon satsar på krona eller klave. Hennes vänner samlas runt henne och säger alla att hon borde satsa på krona, eftersom det känns troligare, eftersom modeller av myntet visar att de senaste gångerna har det varit klave - tre gånger i rad! - och det finns… Fortsätt läsa Om att ha tur och att ha rätt – väder och pandemier
Asynkrona ekonomier och samtidighetens värden
Världen kommer inte att bli som förr. Den kommer inte heller att inte bli som förr som förr. Vägen från dagens asynkrona värld där länder, städer och ekonomier kopplats loss från varandra till en ny synkronicitet kommer att bli komplex och vindlande. Synkronicitet är en underskattad egenskap i världen. Vår samtidighet är nyckeln till fungerande… Fortsätt läsa Asynkrona ekonomier och samtidighetens värden
Döden på marginalen
Covid-19 är en allvarlig sjukdom. Men är den en i sig själv dödlig sjukdom? Hur tar vi reda på det? Säg att vi testar alla de som dött på sjukhus efter problem med att andas -- kan vi då säga att de dödsfall vi testat som visar på Covid-19 är dödsfall som inträffat på grund… Fortsätt läsa Döden på marginalen
Voro vi förberedda?
Två olika typer av utvärderingar bör rimligen följa på Covid-19-pandemin. Den första handlar om hur vi hanterade krisen när den väl var här, men det är den mindre viktiga av de två. Den viktigaste, och svåraste, kommer att vara den som handlar om huruvida vi gjorde tillräckligt för att förbereda oss på en risk som… Fortsätt läsa Voro vi förberedda?
Vi måste tala om linjen
Under krisen är vi förstås fullt upptagna med att försöka se till att vår existerande sjukvårdskapacitet inte överskrids. Det är ett rimligt fokus, och det finns skäl att innerligt hoppas att vi lyckas med detta (det är ett av måtten på framgång när vi utvärderar detta i framtiden). Den modell som kommit att bli nästan… Fortsätt läsa Vi måste tala om linjen
I husarrestens tid – från epidemiologi till epistemologi
Medborgarna i Storbritannien och Frankrike sitter nu i husarrest. De sitter inte i karantän — karantän är en begränsad rörelsefrihet för den som misstänks vara sjuk — utan i snabbt beslutad, statligt påbjuden husarrest. Karantän - 40 dagars väntan om man kom från ett smittodrabbat områden - var en logisk åtgärd, men historiskt har den… Fortsätt läsa I husarrestens tid – från epidemiologi till epistemologi
En osynlig fiende och en osynlig union
"Var tog Europa vägen?" undrade en kollega nyligen, och det är inte utan att det är en intressant fråga. Gränser stängdes, pandemin - ett globalt fenomen - möttes med uteslutande nationella svar och den vacklande ekonomin med nationella insatser. Europeiska Unionens svar på den osynliga fienden bestod i att Unionen själv blev svår att skönja.… Fortsätt läsa En osynlig fiende och en osynlig union
Pandemi och ideologi
Pandemier ger inte bara upphov till konspirationsteorier, utan också till ideologiska utläggningar av hur pandemin bör läsas. Om konspirationsteorierna kommer att flytta tillbaka in i den memetiska internetforumreservoaren efter pandemin, så kommer de ideologiska förskjutningarna att spela större roll och påverka det politiska samtalet under längre tid. För framtidsstudier blir det därmed viktigt att försöka… Fortsätt läsa Pandemi och ideologi
Om att fatta politiska beslut på vetenskaplig grund
Hur fattar man beslut vid en pandemi som den vi nu genomgår? Det finns flera olika modeller, och mycket av den offentliga debatt som nu rasar om detta handlar egentligen om vilken beslutsmodell som är den rätta. Ur ett rent beslutsteoretiskt perspektiv är det intressant att gå igenom de olika modellerna och försöka förstå dem… Fortsätt läsa Om att fatta politiska beslut på vetenskaplig grund
Från risksamhällen till osäkerhetssamhällen
Ulrich Beck och Anthony Giddens har båda skrivit om risksamhällen och hur vi organiserar våra samhällen för att hantera och förebygga risk. Vi försöker kvantifiera risker så väl vi kan, med olika studier brett uppslagna ("Chips ger cancer!") och principer för hur vi hanterar risk -- som den vetenskapsteoretiskt besvärliga försiktighetsprincipen. Ett av de mer… Fortsätt läsa Från risksamhällen till osäkerhetssamhällen
Om att gömma information i andra världar
Reporters Without Borders har konstruerat ett väldigt bibliotek med censurerade artiklar i Minecraft, och det kan vara en av de mest spännande utvecklingslinjerna i diskussionen om informationsfrihet som vi sett hitintills. Spelare kan nu hitta informationen i biblioteket och flera olika leverantörer har lovat att försöka se till att biblioteket inte förstörs. Det här är… Fortsätt läsa Om att gömma information i andra världar
Om att förutsäga en pandemi med vänner som verktyg
I den här föreläsningen presenterar professor Lauren Ancel Meyers olika modeller för att förstå och förutsäga pandemier. Antag att du har ett nätverk och vill förutsäga hur en sjukdom rör sig genom det - och du inte har full kännedom om nätverket - det är inte helt kartlagt. Då måste du välja någon delmängd av… Fortsätt läsa Om att förutsäga en pandemi med vänner som verktyg
Pandemi och aritmetik
I den här twittertråden bygger Liz Specht en intressant modell. Hon har kvantifierat sjukhuskapaciteten i USA - antalet bäddar - och räknat på när det blir fullt; när sjukhusen når sin maxkapacitet med dagens antal bäddar. Svaret blir 8 maj. Hon räknar med att USA har runt 1 miljon bäddar och att 2/3 redan är… Fortsätt läsa Pandemi och aritmetik
Hur ser en bra förutsägelse ut – del II
När man arbetar med att formulera förutsägelser finns det flera viktiga principer som man måste fundera över. Rätt använda kan förutsägelser ge ett betydande konkurrensövertag, men det är lika lätt att slösa bort tiden med värdelös spekulation. I den här posten började fundera en del över detta, och här litet fler tankar. Förutsägelser - eller… Fortsätt läsa Hur ser en bra förutsägelse ut – del II
FoU-paradoxen 2.0
Det finns ett flertal olika formuleringar av det som ibland kallas FoU-paradoxen, men den kanske enklaste är något i stil med: (i) Av de investeringar vi gör i forskning omsätts en mycket liten andel i (kommersiell) utveckling. Det finns en variant som hävdar att detta är ett konstant förhållande (ii) Även om vi ökar investeringarna… Fortsätt läsa FoU-paradoxen 2.0
Håller kärleken på att försvinna?
I en uppmärksammad artikel nyligen hävdade författarna att vår musik blivit inte bara mer deppig, utan mycket mer negativ överlag. Den kanske mest anmärkningsvärda observationen handlade om hur mycket ordet "hat" förekommer: "Why are pop songs getting sadder than they used to be?"ALBERTO ACERBI & CHARLOTTE BRAND06 February, 2020 Hittar vi samma sak i litteraturen?… Fortsätt läsa Håller kärleken på att försvinna?
Olika sätt att ha fel om framtiden
Man kan ha fel om framtiden på en mängd olika intressanta sätt - men den som spenderat en del tid med olika framtidsstudier börjar efter ett tag känna igen några av de möjliga misstagen. Jag skriver möjliga, eftersom de inte alltid är misstag — ibland kan de säkert till och med vara kraftfulla metoder: det… Fortsätt läsa Olika sätt att ha fel om framtiden
Mekaniska regler och restjobb
Denna intervju med Lorraine Daston är värd att läsas i sin helhet. Hennes arbete med kalkyler, regler och hur dessa formaliseras i samhällen är enastående intressant. Särskilt en sak framstod för mig som intressant i intervjun, och det är när hon noterar att framtidens arbetsmarknad har två olika sorters jobb: There’s another aspect to your… Fortsätt läsa Mekaniska regler och restjobb
Kommer det att finnas mat åt alla på jorden?
Intressant nog är svaret på den frågan i stigande utsträckning "ja". Vi producerar idag mat snabbare än den genomsnittliga befolkningsökningen på planeten (som ligger på 1.1%). Det i sin tur betyder att det blir mer mat till fler -- och dessutom kostar den mindre över tid. Matkostnaderna som en del av den disponibla inkomsten sjunker.… Fortsätt läsa Kommer det att finnas mat åt alla på jorden?
Två klockor, två ideologier – om domedagar och långa framtider
Dagens nyhet är att det är 100 sekunder kvar till midnatt på den stora domedagsklocka som en grupp vetenskapsmän använder för att visa hur allvarlig världens situation är. Klockan, som specifikt använts för att mäta risken för ett kärnvapenkrig, är artefakt i tiden. Vår politik drivs till dels av rädsla och en föraning om världens… Fortsätt läsa Två klockor, två ideologier – om domedagar och långa framtider
Dags för ett decennielöfte?
Eftersom vi nu inleder ett nytt decennium har vi chansen att gradera upp de nyårslöften som vi normalt avger med någon sorts insikt om att de kommer att vara minnen blott i februari. Vi kan nu, om vi vill, avge decennielöften. Att tänka tio år framåt kan verka avskräckande, men det öppnar också enorma möjligheter.… Fortsätt läsa Dags för ett decennielöfte?
Berättelser i ekonomin – Schiller och narrative economics
I Schillers senaste bok "Narrative Economics" möter läsaren ett intressant perspektiv som verkligen är värt att tänka mer kring -- Schiller menar att ekonomin till mycket stor del styrs av berättelser, och således också att om vi vill förstå ekonomin, eller förutsäga den, så måste vi etablera de berättelser som för närvarande dominerar vår gemensamma… Fortsätt läsa Berättelser i ekonomin – Schiller och narrative economics
Har du gjort ditt premortem? Några grundläggande artiklar
Ett premortem är en enkel sak -- det handlar i princip om att göra följande mycket enkla övning. Se över de mål och planer som du har, gå igenom dem med teamet och be sedan var och en i enskildhet att tänka sig att ni samlas igen om 18 månader och allt har gått helt… Fortsätt läsa Har du gjort ditt premortem? Några grundläggande artiklar
Vad bör man inte läsa?
I den här artikeln om Superforecasters finns en liten passus som är intressant att notera: en av de personer som visat sig vara bra på att förutsäga framtiden säger att han inte läser tidningen särskilt mycket. Det återkom i den workshop vi hade, och var en av de där kontraintuitiva sakerna som vi ville veta… Fortsätt läsa Vad bör man inte läsa?
Vill du bli bättre på att förutsäga framtiden?
I London. I går hade vi en workshop med The Good Judgment Project, som är en idé som har sina rötter i Philip Tetlocks arbete med Superforecasters — vanliga personer som är extremt duktiga på att förutsäga framtiden (en recension av den som jag skrev 2015 här). Tanken med workshopen är att försöka visa vilka… Fortsätt läsa Vill du bli bättre på att förutsäga framtiden?
Vetenskapens framtid
I en artikel i Nature nyligen redovisas resultat som antyder att vetenskapen i stort håller på att bli mer tvärvetenskaplig -- referenserna i de vetenskapliga artiklar som produceras griper över alltfler olika områden. Trots att det finns några strukturella förklaringar - som en alltmer detaljerad datamodell för olika vetenskapliga grenar och en tendens att referera… Fortsätt läsa Vetenskapens framtid
Om värdet av att veta när man inte vet
Den som är intresserad av framtidsstudier har ett rikt bibliotek med verktyg att utforska. De två kanske mest grundläggande teknikerna är olika sorters prognoser och scenarier. Prognoser - forecasts - handlar ofta om att försöka ange sannolikheten för en viss given händelse i framtiden. Scenarier handlar om att försöka kartlägga möjliga utfall utan att enkelt… Fortsätt läsa Om värdet av att veta när man inte vet
Hur nöjd är du med livet?
Eurostat publicerade nyligen sin årliga undersökning av hur nöjda med livet medborgare i olika EU-länder är. Det är en skala från 1-10 som varierar från 5.4 för Bulgarien till 8.1 för Finland. Sverige ligger högt på 7.8. Livsnöjdheten varierar stort i EU Man frågar också delfrågor - om exempelvis finansiell situation och personliga relationer. Sverige… Fortsätt läsa Hur nöjd är du med livet?