Vill du bli bättre på att förutsäga framtiden?

I London. I går hade vi en workshop med The Good Judgment Project, som är en idé som har sina rötter i Philip Tetlocks arbete med Superforecasters — vanliga personer som är extremt duktiga på att förutsäga framtiden (en recension av den som jag skrev 2015 här).

Tanken med workshopen är att försöka visa vilka intellektuella vanor som hjälper om man vill förbättra sin egen förmåga att skatta sannolikheten att olika framtida händelser skall inträffa. Det finns en mängd olika tekniker och mycket intressanta metoder som man kan använda – men de kanske viktigaste faktorerna är två kanske något oväntade insikter.

Den första är att grupper nästan alltid är bättre än individer. Och ju bättre individerna är, desto bättre blir grupperna — men att sätta samman en grupp med 5-10 personer är det kanske absolut bästa sättet för företaget att se framtiden tydligare. Eller varför inte göra det privat? Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ha en prognosklubb i stället för en bokklubb; en grupp som enas om tio frågor om framtiden som man försöker förutsäga så bra som möjligt — det skulle onekligen leda till intressanta diskussioner!

Den andra insikten är egentligen uppenbar, men ändå viktig: man måste dokumentera sina egna förutsägelser och börja räkna poäng – och dessutom redovisa skälen till de egna uppskattningarna.

Det här är intressant — och ett fenomen som återkommer i flera olika discipliner. Vill du bli bättre på att fatta beslut? Skriv ned besluten och grunderna för dem och utvärdera sedan efter ett tag. Vill du bli bättre på att spela schack? Skriv ned dina partier och utvärdera dem, och gör det gärna detaljerat – vilka drag trodde du att motståndaren skulle göra? Och samma sak gäller förutsägelser: om du vill bli bättre måste du börja hålla dig själv ansvarig för resultatet.

Så enkelt, men ändå så svårt. Ingen vill ha fel, ingen vill misslyckas – så vi ger bort förmåga för att slippa den intellektuella smärtan som följer av att ha fel.

Nu blir nästa steg för den lilla grupp jag leder att implementera detta — det skall bli intressant; inte minst ur ett organisationspsykologiskt perspektiv.

3 tankar om “Vill du bli bättre på att förutsäga framtiden?”

  1. Diversitet är ju ett gruppattribut. Och Scott Page argumenterar trovärdigt [på metanivå i utmärkta Model Thinker https://www.amazon.com/Model-Thinker-What-Need-Know/dp/0465094627%5D för att divcersitet är en förutsättning för produktivitet [https://www.nytimes.com/2008/01/08/science/08conv.html], i alla eller de flesta ’dimensioner’, inkl förmåga att förutsäga framtiden. Jag kämpar i min lilla värld med att propagera för portföljperspektiv där det är möjligt, för att just nå, diversitet. Det är nästan omöjligt i det offentliga där varje beslut tas (för att kunna nagelfaras) enskilt och är/blir riskminimerande, Risk-kapitalisternas riskspridningsmodeller funkar ju, men det kan man inte ta åt sig inom den enskilda förvaltningen, myndigheten… så diversitet uppkommer endast på samhällsnivå genom många olika aktörers motstridiga eller komplementära offentliga uppdrag?

    1. Ja, och Pages The Diversity Bonus har varit obligatorisk läsning i mitt team, liksom The Difference. Jag tror nog man måste se till att mångfalden är djupt fraktal – och inte lita till att den uppkommer på systemnivå?

      1. Håller med. Min tanke om systemnivån var ett ’halmstrå’, en efterkonstruktion? Men kanske med litet bidrag.

        Difference har jag köpt men inte kommit till att läsa.

        Page är en skön snubbe. Hans MOOC är ’best’ och bra insteg / motivation till agent based modeling.

Kommentarer är stängda.