Månad: oktober 2019

Att tänka tillsammans om risk – en liten workshop för riskanalys

All organisationer gör klokt i att tänka igenom de risker de står inför - och verkligen försöka förstå hur de kan angripa dem. Det finns en mängd olika tekniker för detta, men i mitt nya jobba har jag hittat ett minimalistiskt format som jag gillar att arbeta med och som säkert kan utvecklas gemensamt, och … Fortsätt läsa Att tänka tillsammans om risk – en liten workshop för riskanalys

Monster och rädslans politik

Leo Braudys Haunted: On Ghosts, Witches, Vampires, Zombies and Other Monsters of the Natural and Supernatural Worlds (2019) är ett försök till en taxonomi av olika sorters monster i kulturen. Braudy utvecklar en mental modell där alla monster kan sorteras i en av fyra olika kategorier: monster från naturen, monster inifrån, monster från det förflutna och … Fortsätt läsa Monster och rädslans politik

Ondska som aspektblindhet

I Berlin. Besöker Topographie des Terrors och försöker smälta utställningen. Det är svårt - kanske nödvändigtvis så. Igår gick vi förbi förintelsemonumentet och en tolkning av detta märkliga minnesmärke är att det inte låter sig tolkas, att de 2177 olika kistliknande stenarna är organiserade i ett mönster som inte längre tillåter tolkning - en ordning, … Fortsätt läsa Ondska som aspektblindhet

Museum

I Berlin. Museum är en förhandling mellan makten och historien, men de är också en förhandling mellan tiden och nuet. Nuets anspråk på vikt och företräde utmanas av den långa tidens mjuka rytm. En kruka framför mig är mer än 5000 år gammal och händerna som formade den var skickligare än mina och tankarna som … Fortsätt läsa Museum

Slutet på det hyperoffentliga samtalet?

Igår läste jag ut den utmärkta A Social History of Media av Asa Briggs och Peter Burke. Det är en redogörelse för hur medierna utvecklades från tidig bokproduktion till dagens medie- och informationssamhälle. Ett tema som författarna utvecklar tidigt, och som återkommer i litteraturen kring informationssamhället, är frågan om privat kommunikation och offentliga samtal - … Fortsätt läsa Slutet på det hyperoffentliga samtalet?

Är vi en floppydisk från kärnvapenkrig?

I avdelningen nyheter som nog var avsedda att lugna oss, men som i själva verket är fasaväckande, rapporteras nu att den amerikanska militären bestämt sig för att inte längre köra sitt kärnvapenprogram på floppydiskar. Ur artikeln: The Pentagon is finally abandoning its archaic nuclear launch systems that still rely on 8-inch floppy disks. According to … Fortsätt läsa Är vi en floppydisk från kärnvapenkrig?

Är det sant att det inte finns två likadana snöflingor?

Våra liv är fulla av påståenden som vi glatt accepterar, och upprepar för andra som sanningar och som ofta bara därför ter sig mer och mer sannolika. Sådana påståenden - låt oss kalla dem upprepningssanningar - spelar en stor roll i vår förståelse av världen och vi undersöker dem förhållandevis sällan. Därför är det alltid … Fortsätt läsa Är det sant att det inte finns två likadana snöflingor?

Vill du ha ett hemligt vapen?

I den senaste podcasten från The Knowledge Project intervjuar Shane Parrish nestorn i beteendepsykologi, Daniel Kahneman. Det är en upplyftande, till och med delvis väldigt rolig intervju i vilken Kahneman hänsynslöst gör upp med den cargokult som växt upp kring den forskning kring tänkandets svagheter som han och Amos Tversky både öppnade upp och gjorde … Fortsätt läsa Vill du ha ett hemligt vapen?

Är människor starka eller svaga?

Det är möjligt att ur politiska teorier försöka lösa ut en människomodell - en politisk ideologi som externaliserar många individuella val kan sägas vara byggd på en modell av människan som viljesvag och ofta oförmögen att handla i sitt eget intresse. En politisk ideologi som gör individen suverän kan sägas vila på förhoppningen att människan … Fortsätt läsa Är människor starka eller svaga?

Det dialogiska tänkandets ljusa framtid

Dialogen är en av de kanske mest intressanta formerna för tänkande. Inte bara fångar den flera olika synpunkter och invändningar på ett sätt som en egocentriska monografin inte mäktar med, den speglar också det egna tänkandet bättre. Som Platon låter Sokrates noterar i Theaitetos är dialogen en spegel av hur vi tänker, själva tänkandet är … Fortsätt läsa Det dialogiska tänkandets ljusa framtid

Modeller av framtidens arbetsmarknad

En hel del av de framtidsdiskussioner som vi deltar i handlar om framtidens arbetsmarknad. De är absolut centrala för hur vi utvecklas som samhälle, och just därför är det intressant att försöka locka fram de mentala modeller som ligger bakom de olika synsätten som vi råkar på. I det följande tänkte jag gå igenom dessa … Fortsätt läsa Modeller av framtidens arbetsmarknad

Kan vi spå framtiden (och det förflutna) i den stora Texten?

Vi skriver mer än någonsin tidigare och summan av alla texter - Texten - utgör ett fantastiskt intressant corpus för alla möjliga olika studieområden. Att vi kan läsa samhället utifrån texter är inte en ny insikt i sig - det är tvärtom något som åtminstone går tillbaka till Foucault och den ur honom spirande diskursanalysen … Fortsätt läsa Kan vi spå framtiden (och det förflutna) i den stora Texten?

Är rättigheter till för någon?

Morgonens nyheter bjuder alltid på möjligheter att djupdyka i rättsfilosofi. I dag sade en företrädare för ett riksdagsparti att det var i sin ordning att inskränka den grundlagsskyddade rörelsefriheten, eftersom den ”inte var till för att skydda kriminella” (det spelar ingen roll från vilket parti vederbörande kom, eftersom det här nog är en ganska vanlig … Fortsätt läsa Är rättigheter till för någon?