Samantha Powers The Education of an Idealist (2019) är en underhållande och ofta insiktsfull memoar om det diplomatiska livet. Samtidigt är boken mer än så - den är en meditation över hur man hanterar idealismen i politiken. Powers, vars självbild åtminstone är av en person med hög empati och lika höga ideal, kommer in från … Fortsätt läsa Idealismen som populismens kusin
Månad: oktober 2019
Att tänka tillsammans om risk – en liten workshop för riskanalys
All organisationer gör klokt i att tänka igenom de risker de står inför - och verkligen försöka förstå hur de kan angripa dem. Det finns en mängd olika tekniker för detta, men i mitt nya jobba har jag hittat ett minimalistiskt format som jag gillar att arbeta med och som säkert kan utvecklas gemensamt, och … Fortsätt läsa Att tänka tillsammans om risk – en liten workshop för riskanalys
Monster och rädslans politik
Leo Braudys Haunted: On Ghosts, Witches, Vampires, Zombies and Other Monsters of the Natural and Supernatural Worlds (2019) är ett försök till en taxonomi av olika sorters monster i kulturen. Braudy utvecklar en mental modell där alla monster kan sorteras i en av fyra olika kategorier: monster från naturen, monster inifrån, monster från det förflutna och … Fortsätt läsa Monster och rädslans politik
Ondska som aspektblindhet
I Berlin. Besöker Topographie des Terrors och försöker smälta utställningen. Det är svårt - kanske nödvändigtvis så. Igår gick vi förbi förintelsemonumentet och en tolkning av detta märkliga minnesmärke är att det inte låter sig tolkas, att de 2177 olika kistliknande stenarna är organiserade i ett mönster som inte längre tillåter tolkning - en ordning, … Fortsätt läsa Ondska som aspektblindhet
Museum
I Berlin. Museum är en förhandling mellan makten och historien, men de är också en förhandling mellan tiden och nuet. Nuets anspråk på vikt och företräde utmanas av den långa tidens mjuka rytm. En kruka framför mig är mer än 5000 år gammal och händerna som formade den var skickligare än mina och tankarna som … Fortsätt läsa Museum
Vill du ha djup eller bredd?
I Berlin. Slås ofta av känslan att det skulle vara rimligt att tillbringa mer tid ute i Europa, men det finns olika sätt att resa på. Antingen kan man leta reda på en stad som man verkligen gillar och fördjupa relationen med den staden, eller så kan man utforska en mängd olika städer - medveten … Fortsätt läsa Vill du ha djup eller bredd?
Hur osäkra bör vi vara? (Slumpen #1)
Här en hypotes: det finns två olika sorters osäkerhet i allt som har med samhället att göra. Den ena är en osäkerhet som är djupt systematisk och den andra är en osäkerhet som har med enskilda fenomen att göra. Om jag, exempelvis, får frågan om hur jag tror att det går i presidentvalet i USA … Fortsätt läsa Hur osäkra bör vi vara? (Slumpen #1)
Vad kommer till fots men flyr till häst?
Vad är det som kommer till fots men flyr till häst? Jo - förtroende eller tillit. Tilliten är också central i informationsekonomier, eftersom de i någon mening är platta - man kan inte gå in i butik, eller skaka hand med en person och se henne i ögonen; man måste i stället lita till ett antal olika … Fortsätt läsa Vad kommer till fots men flyr till häst?
Vem är du i Natten?
Ända sedan jag började läsa har jag varit fascinerad av skräck- och spökhistorier. Ofta klassificeras dessa som "historier om det övernaturliga", men för mig var de alltid något annat - historier om det förnaturliga, historier ur den stora osäkerhet som omger den lilla epistemologiska ö som vi förskansat oss på. De egentliga rötterna till mitt … Fortsätt läsa Vem är du i Natten?
Mångfald handlar inte om att vara snäll
Jag har gjort litet mer än 300 anställningsintervjuer under min tid i arbetslivet, främst för det företag jag arbetar på nu. Det är svårt - man lär sig att intervjuer bara ger en liten del av den information man behöver för att besluta sig för att anställa en person — det krävs flera dimensioner i … Fortsätt läsa Mångfald handlar inte om att vara snäll
Slutet på det hyperoffentliga samtalet?
Igår läste jag ut den utmärkta A Social History of Media av Asa Briggs och Peter Burke. Det är en redogörelse för hur medierna utvecklades från tidig bokproduktion till dagens medie- och informationssamhälle. Ett tema som författarna utvecklar tidigt, och som återkommer i litteraturen kring informationssamhället, är frågan om privat kommunikation och offentliga samtal - … Fortsätt läsa Slutet på det hyperoffentliga samtalet?
Är vi en floppydisk från kärnvapenkrig?
I avdelningen nyheter som nog var avsedda att lugna oss, men som i själva verket är fasaväckande, rapporteras nu att den amerikanska militären bestämt sig för att inte längre köra sitt kärnvapenprogram på floppydiskar. Ur artikeln: The Pentagon is finally abandoning its archaic nuclear launch systems that still rely on 8-inch floppy disks. According to … Fortsätt läsa Är vi en floppydisk från kärnvapenkrig?
Är det sant att det inte finns två likadana snöflingor?
Våra liv är fulla av påståenden som vi glatt accepterar, och upprepar för andra som sanningar och som ofta bara därför ter sig mer och mer sannolika. Sådana påståenden - låt oss kalla dem upprepningssanningar - spelar en stor roll i vår förståelse av världen och vi undersöker dem förhållandevis sällan. Därför är det alltid … Fortsätt läsa Är det sant att det inte finns två likadana snöflingor?
Vill du ha ett hemligt vapen?
I den senaste podcasten från The Knowledge Project intervjuar Shane Parrish nestorn i beteendepsykologi, Daniel Kahneman. Det är en upplyftande, till och med delvis väldigt rolig intervju i vilken Kahneman hänsynslöst gör upp med den cargokult som växt upp kring den forskning kring tänkandets svagheter som han och Amos Tversky både öppnade upp och gjorde … Fortsätt läsa Vill du ha ett hemligt vapen?
Är människor starka eller svaga?
Det är möjligt att ur politiska teorier försöka lösa ut en människomodell - en politisk ideologi som externaliserar många individuella val kan sägas vara byggd på en modell av människan som viljesvag och ofta oförmögen att handla i sitt eget intresse. En politisk ideologi som gör individen suverän kan sägas vila på förhoppningen att människan … Fortsätt läsa Är människor starka eller svaga?
Hur mäter vi lärandetakten?
Alltfler håller med Ari de Geuss om att den kanske viktigaste konkurrensfördelen som ett företag kan ha är den takt med vilken organisationen lär sig. En organisation som inte lär sig alls går till sist under, och när omgivningen genomgår en snabb förändring går det fort. Allt detta låter ju utmärkt, men lämnar en gigantisk … Fortsätt läsa Hur mäter vi lärandetakten?
Det dialogiska tänkandets ljusa framtid
Dialogen är en av de kanske mest intressanta formerna för tänkande. Inte bara fångar den flera olika synpunkter och invändningar på ett sätt som en egocentriska monografin inte mäktar med, den speglar också det egna tänkandet bättre. Som Platon låter Sokrates noterar i Theaitetos är dialogen en spegel av hur vi tänker, själva tänkandet är … Fortsätt läsa Det dialogiska tänkandets ljusa framtid
Modeller av framtidens arbetsmarknad
En hel del av de framtidsdiskussioner som vi deltar i handlar om framtidens arbetsmarknad. De är absolut centrala för hur vi utvecklas som samhälle, och just därför är det intressant att försöka locka fram de mentala modeller som ligger bakom de olika synsätten som vi råkar på. I det följande tänkte jag gå igenom dessa … Fortsätt läsa Modeller av framtidens arbetsmarknad
Vad kan vi lära oss av deep fakes?
På social medier cirkulerar med jämna mellanrum olika videos producerade med deep fake-teknik, nu senast en med en massa olika skådespelare som långsamt tycks besitta en och samma kropp. Effekten är imponerande, men vi bör kanske avstå från att behandla fenomenet som något helt nytt. Vad som sker här är inte skiljt från vad som … Fortsätt läsa Vad kan vi lära oss av deep fakes?
Kan vi spå framtiden (och det förflutna) i den stora Texten?
Vi skriver mer än någonsin tidigare och summan av alla texter - Texten - utgör ett fantastiskt intressant corpus för alla möjliga olika studieområden. Att vi kan läsa samhället utifrån texter är inte en ny insikt i sig - det är tvärtom något som åtminstone går tillbaka till Foucault och den ur honom spirande diskursanalysen … Fortsätt läsa Kan vi spå framtiden (och det förflutna) i den stora Texten?
Är rättigheter till för någon?
Morgonens nyheter bjuder alltid på möjligheter att djupdyka i rättsfilosofi. I dag sade en företrädare för ett riksdagsparti att det var i sin ordning att inskränka den grundlagsskyddade rörelsefriheten, eftersom den ”inte var till för att skydda kriminella” (det spelar ingen roll från vilket parti vederbörande kom, eftersom det här nog är en ganska vanlig … Fortsätt läsa Är rättigheter till för någon?
Tänk om! Ett veckobrev…
Alla kan lära sig att tänka på nya sätt, med nya verktyg och det är ett av de kanske mest intressanta sätten att utveckla sig själv: att se till att inte fastna i samma gamla tankespår om och om igen. Ett av de bästa sätten att göra detta är att göra det gemensamt i någon … Fortsätt läsa Tänk om! Ett veckobrev…
Har du en osynlig regering?
Hur ser din osynliga regering ut? Ingen är starkare ensam än i rätt sällskap. Om man arbetar i en organisation är ens egen kompetens till åtminstone 80% ett resultat av de personer man har turen att arbeta tillsammans med, och det är förstås samma sak om man är frilansare eller om man är inblandad i … Fortsätt läsa Har du en osynlig regering?
Vilket är ditt nästa drag?
Science fiction-författaren Roger Zelaznys sista bok blev den märkliga lilla texten A Night in the Lonesome October (jag har nämnt den tidigare). Det är en bok som utspelar sig under 32 nätter i oktober - som titeln antyder - och som formligen svämmar över av intertextualitet. Boken leker lättsinnigt i ett semiotiskt universum som öppnar … Fortsätt läsa Vilket är ditt nästa drag?
Livets djupa mönster
Att det finns djupa mönster i livet bortom evolutionen - som att alla däggdjur har i storleksordningen samma antal hjärtslag över ett liv - är något som vi känner till. Men forskare hittar nu alltfler sådana mönster. Det borde inte förvåna, förstås, men det är intressant. Just tillväxt är en nyckelfråga i så många olika … Fortsätt läsa Livets djupa mönster
Att förutsäga terror
Tänk om man kunde förutspå hur dödlig en terrorgrupp kommer att bli genom en analys av, säg, de först tio attackerna. Det skulle låta olika säkerhetstjänster prioritera vilka grupper de attackerar och kanske till och med leda till att de dödligaste kunde undanröjas snabbast möjligt. Just detta menar ett antal forskare nu att de lyckats … Fortsätt läsa Att förutsäga terror
Vilka personer bör vi resa statyer av?
I dagarna restes en staty över Zlatan Ibrahimovic i Malmö. Det hela täcktes av SVT i direktsändning. Åsikter om statyn gick i sär, men den intressantare diskussionen är kanske vilka vi reser statyer till -- och när. Det finns flera aspekter av denna diskussion som jag kan tycka är relevanta. För det första, bör man … Fortsätt läsa Vilka personer bör vi resa statyer av?
Vad tar livet av oss?
Ett sätt att förstå hur världen förändras - i och för sig med morbida övertoner - är att kika på vad det är som tar livet av oss och hur topp tio dödsorsakerna förändras. Här i en bild från WHO: Utan att påpeka det uppenbara (terrorism finns inte med på listan etc etc), kan vi … Fortsätt läsa Vad tar livet av oss?
Att spela katastrofer
Tänk om du kunde spela dig igenom ett utsläpp av giftig gas, eller en explosion i Stockholm? Om du kunde se hur olika råd till allmänheten togs emot och vad som hände, om evakueringar fungerade och hur trafiken klarade av de olika möjliga scenarierna? Tänk om MSB kunde spela genom en orkan i Sverige, och … Fortsätt läsa Att spela katastrofer
Hur ser en bra förutsägelse ut?
Den som sysslar med planering och framtidsstudier gör klokt i att spendera en hel del tid med att formulera frågan rätt -- en av de kanske mest klassiska kognitiva misstagen är att anta att vi vet exakt vad frågan är. Vi ägnar alldeles för litet tid åt att undersöka, formulera och strukturera upp problemet på … Fortsätt läsa Hur ser en bra förutsägelse ut?