Två olika typer av utvärderingar bör rimligen följa på Covid-19-pandemin. Den första handlar om hur vi hanterade krisen när den väl var här, men det är den mindre viktiga av de två. Den viktigaste, och svåraste, kommer att vara den som handlar om huruvida vi gjorde tillräckligt för att förbereda oss på en risk som… Fortsätt läsa Voro vi förberedda?
Månad: mars 2020
En kommentar om siffran
Posten om vikten att ha en siffra har fått en hel del uppmärksamhet, både medhåll och angrepp. Det finns dock ett intressant missförstånd som jag skulle vilja klara upp, om möjligt, och det är att det skulle vara så att det är "kyligt" att sätta en siffra eller ett kriterium för vad som är ett… Fortsätt läsa En kommentar om siffran
Vi måste tala om linjen
Under krisen är vi förstås fullt upptagna med att försöka se till att vår existerande sjukvårdskapacitet inte överskrids. Det är ett rimligt fokus, och det finns skäl att innerligt hoppas att vi lyckas med detta (det är ett av måtten på framgång när vi utvärderar detta i framtiden). Den modell som kommit att bli nästan… Fortsätt läsa Vi måste tala om linjen
Vilken är din siffra?
Hur utvärderar vi pandemin? Tyler Cowen ställer en intressant fråga på Marginal Revolution: när bör man byta strategi från A till B - säg "flattening the curve" till "run free"? Cowens poäng är att om vi inte börjar siffersätta våra åsikter så ägnar vi oss huvudsakligen åt känsloyttringar: rädsla eller vrede. Han menar vidare att… Fortsätt läsa Vilken är din siffra?
Att bekämpa osäkerhet med osäkerhet
Hur hanterar man radikal osäkerhet av det slag som vi nu står inför i pandemin? Kan man föreslå några regler överhuvudtaget? Går det att jämföra olika osäkerheter på något sätt? En enkel tumregel skulle kunna vara att ingen åtgärd man vidtar för att möta osäkerheten får skapa mer eller värre osäkerhet än den man försöker… Fortsätt läsa Att bekämpa osäkerhet med osäkerhet
Agamben, Klein – signaler om hur pandemin ideologiseras
Ideologiseringen av pandemin är oundviklig, och redan nu är det intressant att studera hur den sker. Filosofen Giorgio Agamben, som länge hävdat att undantagstillståndet är ett sätt att fördela makt, har hamnat i rejält blåsväder för att hävda att hela Coronakrisen är ett tecken på att samhällen i dag är oförmögna att existera utanför undantagstillståndet.… Fortsätt läsa Agamben, Klein – signaler om hur pandemin ideologiseras
I husarrestens tid – från epidemiologi till epistemologi
Medborgarna i Storbritannien och Frankrike sitter nu i husarrest. De sitter inte i karantän — karantän är en begränsad rörelsefrihet för den som misstänks vara sjuk — utan i snabbt beslutad, statligt påbjuden husarrest. Karantän - 40 dagars väntan om man kom från ett smittodrabbat områden - var en logisk åtgärd, men historiskt har den… Fortsätt läsa I husarrestens tid – från epidemiologi till epistemologi
En osynlig fiende och en osynlig union
"Var tog Europa vägen?" undrade en kollega nyligen, och det är inte utan att det är en intressant fråga. Gränser stängdes, pandemin - ett globalt fenomen - möttes med uteslutande nationella svar och den vacklande ekonomin med nationella insatser. Europeiska Unionens svar på den osynliga fienden bestod i att Unionen själv blev svår att skönja.… Fortsätt läsa En osynlig fiende och en osynlig union
Pandemi och ideologi
Pandemier ger inte bara upphov till konspirationsteorier, utan också till ideologiska utläggningar av hur pandemin bör läsas. Om konspirationsteorierna kommer att flytta tillbaka in i den memetiska internetforumreservoaren efter pandemin, så kommer de ideologiska förskjutningarna att spela större roll och påverka det politiska samtalet under längre tid. För framtidsstudier blir det därmed viktigt att försöka… Fortsätt läsa Pandemi och ideologi
Når man slutet på en pandemi?
Debatten mellan Hessius och epidemiologerna, samt de återkommande presskonferenserna med Boris Johnson, har gjort klart att det finns en växande efterfrågan på pandemins slut. Här finns en intressant epistemologisk spänning: når vi slutet på pandemin eller måste detta slut konstrueras politiskt? Jag är nog rätt säker på att det måste konstrueras. Det kommer att bli… Fortsätt läsa Når man slutet på en pandemi?
Om att fatta politiska beslut på vetenskaplig grund
Hur fattar man beslut vid en pandemi som den vi nu genomgår? Det finns flera olika modeller, och mycket av den offentliga debatt som nu rasar om detta handlar egentligen om vilken beslutsmodell som är den rätta. Ur ett rent beslutsteoretiskt perspektiv är det intressant att gå igenom de olika modellerna och försöka förstå dem… Fortsätt läsa Om att fatta politiska beslut på vetenskaplig grund
Pandemidialog
Att skriva dialoger är ett sätt att tänka. Det är inga lätta frågor vi diskuterar i dessa tider. Här en skiss på olika sätt att tänka som jag tycker mig ha sett. Gorgias: Varje samhälle väljer - medvetet eller icke - en viss triage-algoritm: en process som avgör vem som får vilken vård och när.… Fortsätt läsa Pandemidialog
Informatik och pandemier – några samtal
Några samtal som jag varit inblandad i - med PJ Anders Linder hos Axess - och i SvDs ledarpodd med Tove Lifvendahl och David Sumpter. Notera att jag bunkrat synthar och böcker.
Från risksamhällen till osäkerhetssamhällen
Ulrich Beck och Anthony Giddens har båda skrivit om risksamhällen och hur vi organiserar våra samhällen för att hantera och förebygga risk. Vi försöker kvantifiera risker så väl vi kan, med olika studier brett uppslagna ("Chips ger cancer!") och principer för hur vi hanterar risk -- som den vetenskapsteoretiskt besvärliga försiktighetsprincipen. Ett av de mer… Fortsätt läsa Från risksamhällen till osäkerhetssamhällen
Dagens pandemiläsning…
Det blir allt svårare att hitta signal i bruset - här är ett par artiklar som jag tyckte hade en okej signal/brus-kvot. "The Man Who Saw the Pandemic Coming: Will the world now wake up to the global threat of zoonotic diseases?" Nautil.us. "The coronavirus is kicking our door down now, don’t you think? Yes,… Fortsätt läsa Dagens pandemiläsning…
Om att gömma information i andra världar
Reporters Without Borders har konstruerat ett väldigt bibliotek med censurerade artiklar i Minecraft, och det kan vara en av de mest spännande utvecklingslinjerna i diskussionen om informationsfrihet som vi sett hitintills. Spelare kan nu hitta informationen i biblioteket och flera olika leverantörer har lovat att försöka se till att biblioteket inte förstörs. Det här är… Fortsätt läsa Om att gömma information i andra världar
Komplexitet och optimism
Jag har skrivit några gånger nu om vår relation till komplexitet och hur vi kan falla över in i en längtan efter det enkla. En stor del av attraktionen i det apokalyptiska och post-apokalyptiska ligger i denna vilja till förenkling. Om det enda du behöver tänka på är att tvätta händerna och köpa toalettpapper så… Fortsätt läsa Komplexitet och optimism
I pandemins skugga
Intressanta nyheter du riskerar att missa i skuggan av COVID-19. —> Slemmögel simulerar universums nätverk av gaser och mörk materia. Läs mer här. —> En andra person botad från HIV. Läs mer. —-> En riktigt bra rapport om generella spelare i AI. Här. Och det finns förstås massor av annat — men poängen är inte… Fortsätt läsa I pandemins skugga
Vad kan regeringen besluta om vid pandemier?
I morse fördes en diskussion om att flera myndigheter nu beslutat att införa regler som strider mot folkhälsomyndighetens bedömningar. Det uppkommer då en intressant fråga om hur dessa beslut skall betraktas. Ansvarig minister svarade, inte överraskande, att hon anser att Folkhälsomyndighetens rekommendationer bör gälla (antag att hon sagt att varje myndighet själv får bestämma —… Fortsätt läsa Vad kan regeringen besluta om vid pandemier?
What a difference a day makes
Folkhälsomyndigheten i går: Och i dag med totalt 341 fall och en ökning på 37.5%...från 32 nya fall i Stockholm till 60: Det är lätt att göra sig lustigt över sånt här, men förmodligen skulle ingen av oss låtsasepidemiologer klarat av det särskilt mycket bättre. Det är en påminnelse om hur usla vi är i… Fortsätt läsa What a difference a day makes
Att undvika: nedvärdera och avfärda idéer
Tyler Cowen har en mängd regler - och säger ofta att man inte skall följa hans regler - men av de kanske mest intressanta reglerna är nog ändå rätt bra. Han menar att man skall undvika att "devalue and dismiss" ideér och personer. I en podcast nyligen med Tim Ferris tog han ett exempel: Paul… Fortsätt läsa Att undvika: nedvärdera och avfärda idéer
Finns det potenslagsmönster i samhälleliga kriser?
Om vi bortser från orsaken - finanskris, grekisk kris, terrorism, pandemi -- finns det ett mönster i hur de uppkommer? Hur ofta och med vilken magnitud? Frågan kunde formuleras såhär: kan vi förutse samhälleliga kriser på samma sätt som vi kan förutsäga jordbävningar? Att vi vet att de kommer med viss regelbundenhet, att de har… Fortsätt läsa Finns det potenslagsmönster i samhälleliga kriser?
Rummet och sången
Med dagens reverbteknik kan man spela in ett rum - och sedan lägga till det som en effekt till exempelvis sång. Just detta har man gjort med Hagia Sophia, och när en kör sedan sjunger musik som vi inte hört - i det rummet - sedan 1400-talet blir resultatet, ja, magiskt. Jag lyssnar till musiken… Fortsätt läsa Rummet och sången
Om att förutsäga en pandemi med vänner som verktyg
I den här föreläsningen presenterar professor Lauren Ancel Meyers olika modeller för att förstå och förutsäga pandemier. Antag att du har ett nätverk och vill förutsäga hur en sjukdom rör sig genom det - och du inte har full kännedom om nätverket - det är inte helt kartlagt. Då måste du välja någon delmängd av… Fortsätt läsa Om att förutsäga en pandemi med vänner som verktyg
Pandemi och aritmetik
I den här twittertråden bygger Liz Specht en intressant modell. Hon har kvantifierat sjukhuskapaciteten i USA - antalet bäddar - och räknat på när det blir fullt; när sjukhusen når sin maxkapacitet med dagens antal bäddar. Svaret blir 8 maj. Hon räknar med att USA har runt 1 miljon bäddar och att 2/3 redan är… Fortsätt läsa Pandemi och aritmetik
Nästa pandemi – andra ordningens effekter mm
Handlingar och händelser har konsekvenser. Men konsekvenser har också, uh, konsekvenser. Och de är ofta mer intressanta att fundera över. Ibland kallas de för andra ordningens effekter (en rätt usel översättning av second order effects) - och de är inte helt lätta att sortera. Det hävdas exempelvis att spanska influensan medförde snabbare jämlikhet mellan könen… Fortsätt läsa Nästa pandemi – andra ordningens effekter mm
Om politiken som system eller projekt i Axess
I senaste numret av Axess. Hur ser en realistisk framtidstro ut? Varför är det viktigt att politiken bereder plats för individens projekt och inte fastnar i att försöka justera ett system? Några av de frågor som dyker upp i denna artikel.
Komplexitet, städer och spel
I dag diskuterar jag Geoffrey Wests Scale i en podcast (mer snart). När jag läste om den slog det mig att det finns andra intressanta möjligheter att förklara skillnaden mellan de olika sorters komplexitet som vi återfinner i städer och företag, och att vi kan använda James P Carse föreställning om oändliga och ändliga spel… Fortsätt läsa Komplexitet, städer och spel