Vi förstår världen i berättelser — de komprimerar information och placerar den i ett kronologiskt perspektiv så att vi kan hantera dem bättre. Att studera berättelser är att studera en särskild klass mönster som har en given vikt för att förstå samhällen och samhällsförändringar. Döm därför om min glädje när jag såg att PLOS nu lagt upp en särskild samling artiklar om mönster.
I flertalet böcker jag läst på sistone, som Peter Gärdenfors Den meningssökande människan , Robert Schillers Narrative Economics och Brian Boyds The Origin of Stories, identifieras berättelsen som den mänskliga förståelsens grundform; en intressant tanke i tider som fokuserar på data och information — långt mer fragmentariska begrepp som saknar samma förklaringskraft. Samhällen är komplex av berättelser, och samhällsförändring handlar till stor del om hur vi skiftar berättelser och betonar dem annorlunda.
Det betyder inte att samhället är godtyckligt; berättelser är verkliga mönster för att leka med Dennetts term.