Sommaren är över

Efter en lång och skön sommar är det nu dags att ta tag i skrivandet igen. Inte bara här, förstås, men även här. Jag har funderat mycket över om jag skulle skriva bara på min engelska blogg, eller hur de hänger ihop, men när allt kommer omkring har jag valt att faktiskt bara ha en blogg. Denna. Och om jag vill skriva på engelska så får jag väl göra det här. Det borde fungera alldeles finfint. En snabb överblick över de diverse ställen jag försökt starta och blogga på ger vid handen att mångfald förlamar. Min egen webbnärvaro ser för närvarande ut såhär:

  • nicklaslundblad.se (denna sajt) – min levande blogg.
  • nicklaslundblad.com – kort engelsk sajt för kort CV och kontaktdata.
  • noisesociety.com – avhandlingen. Den försvann faktiskt från nätet ett tag när mitt webbhotell bestämde sig för att radera den wiki som jag hade på grund av att den, um, var för full av spam, eller brus.
  • kommenterat.net – insomnad blogg med arkiv och annat.

Med allt detta borde det nu vara klart för den nya regimen. En Man. En Blogg. En Åsikt. Nu måste jag bara hitta mannen.

Om Milton, Satan och slut

Det har av olika skäl blivit mycket resande på sistone, vilket medfört att jag haft tid att läsa (till den milda grad att jag nu snart tagit mig igenom Roberto Bolanos 2666). Jag återvände häromsistone till Milton’s Paradise Lost och det var en fantastisk läsupplevelse. Inte bara är Miltons Satan en fantastisk figur (All is not lost; the unconquerable will/And study of revenge, immortal hate/And courage never to submit or yield/And what is else not to be overcome?/That glory never shall his wrath or might/Extort from me.) och inte heller för att Satan sen återkommer i en av de mest underskattade science fiction-författarnas, James Blishs, magnus opus Black Easter (och där talar på Miltonskt versmått, för övrigt — beklagandes den narrativa nödvändigheten i att bli Gud). Nej, det som slog mig som fantastiskt var dels relationen mellan Adam och Eva, som verkligen älskar varandra över allt annat — Adam äter av äpplet inte för att Eva frestar honom, nej, utan för att han inte kan tänka sig att leva utan henne i Miltons tolkning (om man skalar bort allt moraliserande tjafs). Och sedan, det som verkligen slog mig som i någon mening hädiskt: slutverserna. Se själv:

They looking back, all th’ Eastern side beheld
Of Paradise, so late thir happie seat,
Wav’d over by that flaming Brand, the Gate
With dreadful Faces throng’d and fierie Armes:
Som natural tears they drop’d, but wip’d them soon;
The World was all before them, where to choose
Thir place of rest, and Providence thir guide:
They hand in hand with wandring steps and slow,
Through Eden took thir solitarie way.

Förvisade från Eden gråter de några (!) tårar som de snart torkar bort. Sedan ligger världen framför dem och de går, hand i hand, ensamma ut i den. Den som i de verserna inte ser trots och självständighet måste ju vara fullständigt tondöv. De har förlorat paradiset, men de har vunnit så mycket, mycket mer.

Betydelseskiftningarna som slutet konstruerar påminner om vikten av eskatosemiotik, en slutets litteraturteori. Ibrahim Tahas försök och skisser är intressanta (se exempelvis “Semiotics of Ending and Closure: Post-Ending Activity of the Reader”, Semiotica: Journal of the International Association for Semiotic Studies 138-1/4, pp. 259-277 (2002) ) , men det borde finnas utrymme för mer. Särskilt inom skräcklitteraturen är slutets mekanik ett ämne som borde kunna avslöja mycket om hur texter fungerar och opererar.

Alla tips om mer läsning om slutens semiotik emottages tacksamt, jag har inte haft tid att göra en utförligare litteratursökning och hela mitt bibliotek är i transit. Rackarns. Nu åter till vardagen.

Dagsnotering

I dag skrev jag om IT-politiken och ironin på Masudabreven. En del av resonemanget handlade om att det är svårt att få IT-politiken tagen på allvar. Ironiskt nog – hm…- finner jag samma dag att Internetworld gjort mig den äran att utse mig till en av de tio personer som statsministern borde lyssna på när det gäller informationspolitik…Intressant. Och hedersamt. I övrigt skriver jag litet för litet just nu. Flyttar och står i. Men vänta bara…

Flyttar till Kalifornien…

– Do you know the best way to make God laugh?
– No…?
– Tell him your plans.

Efter blott 6 månader på Handelskammaren går jag vidare den 1 mars. Om allt går som planerat ska jag ska bygga upp en liten grupp vid Googles högkvarter i Mountain View som skall syssla med public policy, internationella kontakter och forskning. Det innebär att jag flyttar till Kalifornien, förhoppningsvis senast 1 maj. (Hur länge? Tills vidare). Mellan mars och maj kommer jag alltså att ha fullt upp med en del flytt, föreberedande arbete i Europa och en del andra roliga saker som förmodligen kommer att ligga på min lott. Som Kurt Vonnegut så träffande uttryckte det: ”så kan det gå!”

Om jag är litet dålig att svara på mejl den närmaste tiden är det alltså för att jag försöker förstå amerikanska visumansökningar, hitta någonstans att bo, fylla i blanketter om bankkonton, sälja hus och packa. Förutom att jag ska arbeta tre veckor till på Handelskammaren med några kul projekt och sedan kasta mig in i Googles universum igen. Yey!

Det kommer att bli svindlande, fantastiskt, omvälvande.

Jag har valt ett ledmotiv för den närmaste tiden, också, eftersom jag är en skarp anhängare av den gamla Ally McBeal-sanningen att alla behöver ett ledmotiv. Det är Einstürzende Neubautens Alles Wieder Offen. Spotifyanvändare kan lyssna här. Ett underbart stycke som fångar känslan av det nya som öppnar sig och en av få Neubautensånger som inte vrids ned i svärta. Texten är vintage-Blixa.

Alles Wieder Offen

Die Gleichungen
Die Rechnungen
Die Fragen und das Meer
Grenze, Mauer, Lachen, Haus
Feindschaft und Visier
Die Karten liegen offen
Wie die Grube
Wie das Grab
Das Ende und die Feuerstelle
Das Geheimnis und die Quelle
Die Schleuse und der Sarg
Und möglicherweise auch das Magengeschwür

Es ist alles wieder offen

Die Zukunft
Die Folge, Nachfolge
Resultat
Tür, Tor, Wein, Hose, Bluse, Hemd und Haar
Die Fontanelle
Schlucht
Die Zukunft und die Bar
Die Runde
Der Schmerz (Das Spiel)
Die offene Marktwirtschaft
Das Messer
Jacques Offenbach

Es ist alles wieder offen

Vorwärts
Rückwärts
Seitwärts
Raus raus raus
Es ist alles wieder offen
wieder offen
wieder alles

Das System
Die Stelle und der Bahnübergang
Zeit, Platz, Buch, Krieg
Briefe, Schrank und Schuh
Dach, Kanal
Der Sieg und der Kamin
Die Geschäfte bleiben offen
Bleiben offen sowieso
Das Angebot ist offen für alle

Es ist alles wieder offen
wir hoffen
wieder alles

Ich lehne mich kurz zur Seite
und erwarte einen kleinen Schub
Ich weiss nicht ob ich heulen sollte …
Was ist offen?
Die Wunde und das Herz

Das Gesicht
Die Kirche
Die Gesellschaft und der Staat
Das Mikrofon
Der Himmel
Die Partnerschaft
Das Wort
Der offene Vollzug

Es ist alles wieder offen

Frågor på det?

Söndagstankar

Sakert som jag skulle vilja veta mer om denna söndag:

Om Final Fantasys cover på Peach Plum Pear finns inspelad någonstans med bättre kvalitet?

Och…

Notera mitten av låten. LOL.

Om det finns något grön parti som också är nationalistiskt, och som därför föreslår förstärkningar av försvarsbudgeten. Lyssnade på Lord Sterns föredrag om Green Growth på University Channel och det slår mig att om hela södra Europa kommer att bli Sahara så kommer de att vända sig norrut, mot länder med stort utrymme, litet folk och bättre klimat. Ett grön parti med en stark försvarspolitik byggd på premissen att klimatförändringarna kommer att inträffa och att vi måste väpna oss för att kunna bevaka våra gränser vore intressant. Eller finns redan den retoriken hos tristpopulisterna i SD? Kanske.

Om det inte finns en roll för begreppet ”upplösning” i vetenskapsteorien? När jag lyssnar på vissa redogörelser för hur Descartes, Spinoza och Hobbes funderade kring en mänsklig mekanik där individer var att jämföra med molekyler i gaser, ja, då slår det mig att det kanske svåraste i vetenskapen är vilken nivå metaforer appliceras på. Se på epigenomiken och frågan om gener styr beteenden. Det är inte ett rent vetenskapligt problem, utan en fråga om vilken upplösning man studerar problemet i. Tror jag. Mer om detta om jag lyckas tänka igenom det.

Går det att göra en parodi på Rammstein? Efter att ha sett Pussy är jag inte säker längre. Men visst – det är ju bra. Fast Benzin är bättre. Ska bli kul att höra hela plattan. Men här finns liksom inget utrymme kvar för parodi — förlöjligande kanske, men inte parodi. Men det är inte menat som kritik, bara som en iakttagelse.

Varför har jag inte sett att Blixa Bargeld är en spitting image of Horace Engdahl förrän Mårten påpekade det?

Argh! Det är ju uppenbart. Ladadadahdahdaah.

Jag tror att det finns mycket intressant att säga om Amartya Sens senaste bok (The Idea of Justice) som jag precis läst. Men det som hände var att den fick mig att *verkligen* vilja läsa Theory of Moral Sentiments, så nu är jag fast i det i stället! Gah!

Söndagsångest bekämpas f.ö. bäst med massor av varmt te (studier visar att den som håller i varma kärl och dricker varma drycker blir lyckligare – och eftersom alla nuförtiden verkar tro på lyckoforskning tänkte jag bara säga det) och mandariner. Och nu, då, Gudrun Gut. Tjobedo.

Veckan som gick…

En intressant och lärorik vecka till ända.

  • I Mindparks 100 stora ögonblick skrev jag om Creative Commons – se här.
  • Jag hade förmånen att få hålla ett anförande på SRC09 – Security Research Conference – om säkerhetsforskningen mellan näringsliv och samhälle. Några reflektioner om det här.
  • Jag var med i panelen på Svenska Upphovsrättsföreningens diskussion om Google Books-avtalet. Avtalet är ett exempel på disruptiva juridisk innovation och rör upp känslorna på alla håll.
  • Frågan om IT gör oss dummare avgjordes på en Handelskammarlunch (”nej” vann) – jag inledde omröstningen med att presentera båda sidors argument. Ganska rättvist i alla fall…um…Jag försöker förklara mer om olika intelligensbegrepp här.
  • Henrik von Sydows framtidsgrupp inom (m) hade sitt första frukostseminarium och jag fick äran att inleda, och föreslog 15 reformer som jag tycker skulle vara roliga – från elektroniska frihamnar till registerförenkling. Video av en del här.
  • I dag publicerades en understreckare om YouTube som jag skrivit. Den bygger på The YouTube-reader – en fantastisk bok som jag kan rekommendera.
  • Två intervjuer publicerades – en av Karin Petterson (numer kommunikationschef på (s)) här och en i Mitt i Juridiken här.

Nästa vecka hoppas jag få tid att skriva klart några essäer som jag vill publicera här också. Nu söndagslugn. Mmmm.